I höstas kom jag ju in på en utbildning på högskolan, en 7,5 poängskurs om fötter. Kursen var på distans, med tre kurstillfällen á två dagar, fredag+lördag och så pluggande däremellan. Svärfars begravning var de första två kursdagarna och jag insåg att jag måste begära anstånd. Sagt och gjort, jag sökte och fick anstånd och skulle gå kursen nu i vår istället. Kollade kursdatumen och inser att åtminstone ett av tre tillfällena krockar – vi ska på kombinerad arbets- och nöjesresa till Amsterdam i slutet på april och den kan jag bara inte missa – nästan alla från min hälsocentral ska åka, det kommer att bli riktigt roligt. Så jag bestämde mig för att avsäga mig platsen på den kursen, lika bra att ge platsen till någon som kan gå den. Och för de som undrar; nej, vi ska inte åka för skattebetalarnas pengar.
Det kan vara skönt att ha denna vår utan pluggande, det har varit lite stökigt nu med halvtidsstudier samtidigt med heltidsarbete. Vi har ju jobbat med vår C-uppsats, Hala Hanna och jag, hela hösten. Vi har faktiskt kompletterat varandra riktigt bra i arbetet – vi har inte deadline förrän den 6:e och vi är i princip klara med arbetet, endast abstract på engelska återstår och det får Dottern hjälpa oss med. Det roliga är att jag har fått nörda in mig på kroppens syreupptagningsförmåga och hur man mäter och beräknar det. Jag har hittat en massa bra litteratur och köpt in några böcker som jag kommer att ha nytta av i mitt arbete. Det är ju inte bara nyttiga böcker, jag tycker att de är väldigt intressanta också!
Att studera är inte bara jobbigt, det är vansinnigt roligt också när man får läsa om sådant som intresserar en. Det som är intressant fastnar också av sig självt, behöver inte trycka in det genom att råplugga. Egentligen är det helt fantastiskt att vi i Sverige har möjlighet att plugga på universitet alldeles utan extra kostnad.
Sverige är ett bra land att leva i.