Rum med utsikt.
Jag tänkte jag skulle försöka lyda sthlms-Mias råd och sova lite middag så här redan första dagen. För att inte bli så förbannat jetlagad och kvällstrött.
Tre på eftermiddagen är vi framme vid hotellet, 34:e gatan med utsikt över Empire State Building, och klockan är alltså då nio hemma i Sverige och säg att vi går ut och äter klockan sju njork-tid i kväll så är klockan således ett på natten och jag kommer att gäspa innan förrätten – eller innan jag ens fått av mig jackan – och så kommer det nu att bli.
Jag sov nämligen inte ett skit.
Medan TV-chefen sprang på stan och köpte en temugg till mig och vatten att dricka så lyckades jag bara läsa 60 sidor om Harray Hole i Gengångare – och nu är han tillbaka
Inte borttappad längre.
Och jag får kväva mina gäspningar och härda ut.
Visst är det synd om mig?
