Ja det dripproppar i mitt kök …frostar av frysen …äntligen blir det gjort så kylan ute var välkommen åter hos mig …jisses va det droppar…
Grytor med kokhett vatten gör hela processan snabbare …så jag tömmer vattnet ur långpannan i ett i ett..så fruktansvärt tråkig syssla att syssla med en söndag…det är förresten lika tråkigt vilken dag man nu än får för sig att frosta ur den så det spelar kvitta…så denna söndagen blir en perfekt söndag perfekt att få isen att smälta bort på…så intalar jag mig ialla fall.
Skönt när det är gjort ialla fall.
Barnbarnet 3:an i ordningen ligger fortfarande och snusar på den upplåstbara madrassen brevid min bädd..vi var uppe lite väl länge igår kanske…vi såg på film först på Smurfarna sedan på Hjälp jag är en fisk! Helt ok att avsluta dagen med filmkväll även om inte tecknat är min favorit bland filmer men man är väl anpassningsbar så igår satt vi bänkade i ”Soffan” ja nu har jag en riktig soffa …slipper sitta i kökssoffan då jag ska se på tv ..igår kom dotterns möbler hit en vända …en 2:a och en 3 sist soffa knökades in i mitt ”lilla” storarum 
..en av dem får jag behålla sedan då dottern bara ska ta med en till sin nya lilla vrå…ojoj va skönt att kura ihop sig i soffhörnan det var hög mysfaktor att sitta nersjunken där tillsammans med lillkillen. Vi åt varma vitlöksbröd ..för det hade han bestämmt att vi skulle äta och popcorn poppades och lite ostkrokar åkte oxå ner. Jordgubbssbnören…gräddkola och häxvrål fanns det oxå om man ville ..och det ville vi
Nu vaknade den lille och han sa att han hörde ända in till sig hur det droppade vatten han ville ligga och dra sig lite till titta på Disney junior och mysa in söndagen hos mormor lite under tiden som det fortsätter drippdroppa i frysen…så jag kan fortsätta där jag var ..det verkar som om det snart har droppat färdigt…sååå snabbt det gick att få det ur världen…nu ska det bara torkas torrt.
Igår var vi ute en stund och lokaliserade oss…eller den lille skulle visas runt lite i omgivningarna som snart blir hans hemmiljö oxå…vi gick till skolaan där han snart ska börja…där oxå jag gått från 1:an-6:an..skolan är mycket större än han är van vid så jag ville förbereda honom lite med en guidad tur. Men oj va det såg annorlunda ut men det är ju inte konstigt eftersom det är en herrans massa år sedan jag gick där…lite om gjort är det allt men man känner ändå igen sig På min tid var det en stor asfaltsplan bara nu har de gjort om den så att det är lekplatser lite överallt…vi hade en stor klätterställning mitt på skolgården..som såg ut som en labyrint…tänk att man roade sig med att vara där och klänga…snurra runt och hänga i knävecken tror inte dagens barn hade nöjt sig med en klätterlabyrint..
En matsal finns det nu oxå inom skolområdet…vi fick gå tvärs över gatan till våran ..och jag minns att de satte upp stoppljus där för en skolelev blev påkörd och fick sätta livet till…för de körde som attan där på Storgatan…en mattant kom och hämtade ossvarje lunchrast.. hon plingade i en klocka och vi fick ställa upp oss på led och sedan vandra tillsammans till stora vägen …inga andra vakter var med på färden möjligtvis någon lärare men annars så skulle mattanten hålla ordning på oss alla bångstyren..för vi vimsade och stojade där på trottoaren minnsann att inte fler barn blev påkörda är då förrunderligt men vi hade nog ängla vakt.
Hm…det är inte lätt att behöva flytta då man är liten så omställningen blir stor för mina barnbarn…det säger jag som aldrig behövt ställa om mig då jag var liten..vi bodde på samma ställe hela vår uppväxt jag och mina syskon. Vi har följts åt med samma klasskamrater ända upp på gymnasiet med vissa. Det var tryggt kanske för tryggt och kanske är det därför jag har så svårt med förrändringar i livet…jag håller fast vid det som känns tryggt alldeles för länge …har jag förstått. Men jag är sån att jag tror inte att det är grönare på andra sidan..utan kämpar på där jag är istället och försöker göra det bästa av det. Men jag klarar inte av rutiner där jag kör fast…jag kan inte stå på ett ställe och stampa..jag behöver utmaningar i livet som berikar mig så där är jag ombytlig av mig…men jag vill ha en fast punkt att utgå ifrån ..så jag står stadigt på bägge mina fötter och vet vad jag vill ändå…fastän det kan storma rejält omkring mig så tappar jag inte min övertygelse om vad jag står för..det är grundtryggheten i mig som gjort mig så enveten och medveten.
HSP …högkänslig personlighet…ja det är min personlighet…har jag förstått…därför har jag sedan barnsben kännt sympati och empati med mina nära och kära …och andra med i min närhet…jag har litat på att andra som fått mitt förtroende varit likasinnade och kännt som jag …men icke…jag har gått igenom många besvikelser och svek genom livet…det har kännt för jäkligt och lika överväldigande varje gång det skett. Men det hör till livet ..nu kan jag tackla det bättre jag är ju vuxen men som barn var det inte lätt att sätta ord på de känslor jag kände..jag slöt mig och tjurade ihop…gick jag emot mig själv och gjorde som de andra mådde jag dåligt och fick samvetskval…ångrade mig fruktansvärt och visste inte hur jag skulle ställa det till rätta igen.
Jag tyckte så synd om andra då jag egentligen skulle ha brytt mig mer om mig själv…men jag är ingen självisk person..så jag la allt på att vara andra till lags…
Ok nu svävande jag ut mina tankar igen…höll inte den röda tråden det är så typiskt mig…nu är det ialla fall färdigfrostat och det är dax för lite frukost..kokt ägg vill den lille ha så ägg frukost blir det snart.
SES!
PS ..
En sak till måste jag tillägga …igår då vi var på ica och handla så blev jag förväxlad lite…de bakom i kön trodde att jag var mamma till den lille jag log och den lille skratta högt och sa stolt…nääe det är min mormor inte min mamma.Vi skrattade alla gott och tanten bakom sa att det kunde hon minsann inte se att jag var mormor! Men det gör inget …det var länge sedan jag hade såna små barn …men då jag var ung var det inte så roligt minsann ..då trodde de att jag var storasyster till mina små flickor…så jag har avancerat lite i graderna nu…då jag är både mormor och mamma…och storasyster fortfarande då jag är äldst i syskonskara av 4.
Postat i:AftonbladetBlogg, Barnbarnen, grubbel Tagged: dripp dropp frysen avfrostad barnbarn mormor mamma storasyster skola lokalisera hemmiljö HSP
