Och sen är det prestigen!

”När Torolf Jansson var 55 år fick han diagnosen Asperger.

Då stoppades en drygt 20 år lång karriär som lokförare.

‘En tragedi, en skandal av stora mått’, säger professor Christopher Gillberg.

Nu är hans arbete som lokförare föremål för domstolsprövning.

 Torolf Jansson har fått rätt både i Förvaltningsrätt och Kammarrätt, men Transportstyrelsen har nu begärt prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen.

 Det hela började med att en av Torolf och Annelie Janssons döttrar utreddes för misstänkt Aspergers syndrom som också Torolf fick frågan.”  /GP

Transportstyrelsenvill  inte godkänna Torolf som lokförare eftersom man gör bedömningen att hans ”neuropsykiatriska tillstånd med kognitiva funktionsnedsättningar inte är förenliga med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten”, trots 20 års prickfri tjänst!

”Aspergers syndrom

Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrumet och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Orsakerna är biologiska och till stor del genetiska.

De problem som personer med Asperger har rör ofta relationer till andra människor. Socialt umgänge är för många en påfrestande ansträngning som kräver stor anpassning. Andra typiska drag är specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter med snabba förändringar.

Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier.

Men Asperger innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med Asperger vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga.” /Riksförbundet Attention

Det är långt ifrån alla som får diagnosen. Därför är det kanske ett stort mörkertal. Många går omkring precis som Torolf Jansson utan att ha en aning om det. De känner sig lite annorlunda, men det är allt. De har sina specialintressen och det är de nöjda med.

Jag känner inte Torolf Jansson, men har ett ett brinnande intresse för tåg och har alltid haft det. Därför blev han lokförare.

Och så är det. De brukar hamna inom yrken som matchar deras specialintressen. Inget konstigt med det. De flesta jobbar med det som intresserar dem. I Torolf Janssons fall kan jag tänka mig att han skulle kunnat vinna i 10.000-kronorsfrågan om det programmet gick på TV i dag. Några av vinnarna idet programmet hade kanske asperger. En bra kandidat för det är väl han som ställde upp och tävlade i Wasaloppet. Han kunde ju alla tider på både guld, silver och bronsmedaljörerna, med timmar, minuter, sekunder och hundradelar! En makalös prestation!

Torolf Jansson kanske kan varenda tågsignal i Sverige. Kanske kan han varenda direktiv utantill, mening för mening, som SJ-ledningen skickat ut. Är det någon som antagligen kan allt om sitt jobb så bör det vara Torolf Jansson. Och han förtröttas inte av monotonin med att sitta hela dagana och se rälsen rulla in under hans förarplats i loket. Antagligen finner han det bara spännande, vilket på andra kan kännas sövande.

Kort sagt, asperger gör honom förmodligen till den bäste av lokförare.

Hur hade då gått om han gillat juridik istället?

Förmodligen hade han kunnat de flesta lagar utan och innan, paragraf för paragraf och bokstav för bokstav. Förmodligen hade han också krävt att lagen skulle följas paragraf för paragraf och bokstav för bokstav. Sannolikt hade han frustrerats vid minsta avvikelse från lagens bokstav även om det hade varit förnuftigt i vissa fall. Så fungerar aspergers syndrom. Hans kollegor hade funnit honom oerhört duktig som jurist, men lite fyrkantig och istadig, samt säkert inte så intressant som sällskapsmänniska. ”Äh, du vet, han är sån där fackidiot!”, skulle de säkert ha sagt om honom.

Jurist är det perfekta jobbet för människor med asperger, om de är intresserade av juridik. Men som de har svårt ibland för att umgås med och att ta människor, så passar de inte som advokater. Åklagare går bra, men det yrket är redan upptaget av psykopater och liknande personlighetsstörningar av det svårare slaget. Domare passar de inte så bra att vara då de har vissa svårigheter att kompromissa. Men jurister åt företag av olika slag, det passar en asperger med juridik som specialarbete helt perfekt.

Nu sitter det jurister på Transportstyrelsen och fattar beslut om någonting som de inte har den ringaste aning om. Och att de själva har (förmodligen) den här åkomman kan de var helt ovetande om. Skvitt konstarerar: neuropsykiatriska tillstånd med kognitiva funktionsnedsättningar inte är förenliga med arbetsuppgifter av betydelse för transportsyrelsens uppgift i vissa fall.

Utan kunskap lägger de sig i det de inte förstår och utan förmåga att sätta sig in i andra människors känslor tillämpar de en bestämmelse bokstav för bokstav istället för att se över bestämmelsens relevans. Ett sådan sätt att handla stämmer väl överens med aspergers syndrom.