Rubriken har jag hämtat ur en vårdpolitisk betraktelse publicerad i DN, bra läsning och jag återvände och läste igen, när jag läste detta: ”SKL vill stoppa regelverk som ska säkra äldres behov”.
”Fyra låsta demensavdelningar och två nattpersonal. Två av avdelningarna står alltid obemannade och personalen springer mellan dem för att kunna upprätthålla säkerheten. Ett rörelsealarm tjuter men personalen riskerar att inte hinna se efter vad som har hänt.
Detta är ett vittnesmål från ett äldreboende i södra Sverige sommaren 2012. Bilden som ges är inte unik. Socialstyrelsens tillsyn visar många exempel på att lagstiftningen som reglerar äldreomsorgen inte har varit tydlig nog. Därför beslutade myndigheten i somras om nya föreskrifter som förtydligar kraven:
Det ska finnas personal dygnet runt som kan ge nödvändig hjälp utan dröjsmål. Socialnämnderna måste fatta tydliga beslut om vilken omsorg varje person ska få på boendet.
Utifrån det ska den som driver äldreboendet ta fram en plan för hur insatserna ska genomföras och se till att bemanningen anpassas efter det.
Men detta säger nu kommunernas egen medlemsorganisation nej till. Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill förhindra att reglerna införs 2014. I ett meddelande, ett så kallat cirkulär, som SKL nu har publicerat menar man att Socialstyrelsen inte skulle ha befogenhet att utfärda föreskrifterna. Det är ett felaktigt påstående.
Socialstyrelsen har enligt lag rätt att utfärda bindande bestämmelser om det behövs för att skydda personers liv, säkerhet och hälsa. Det är till och med vår skyldighet att använda de verktyg vi har. I det här fallet handlar det om att säkra att svårt sjuka äldre får den omsorg de har rätt till. Reglerna om bemanning i demensomsorgen har dessutom tagits fram på uppdrag av regeringen, efter ett beslut i riksdagen.”
Jag är inte förvånad över SKL:s agerande, de vill givetvis att människor skall dö så billigt som möjligt för dem och med ett minimum av bemanning. Medmänsklighet och värdighet betyder ingenting för dagens politiker och tjänstemän, speciellt tydligt är bilden om man studerar de svenska högerpartierna, samlade under Alliansens fana. Där räknas bara pengar och folket kategoriseras under termerna ”närande” och ”tärande”. Som värst i den ekonomiska moralismen och valet kring hur kommunerna ”dödar en människa” tonar Kristdemokraterna fram, hur är det kristet att acceptera den situation många gamla upplever i landstingens och kommunernas behandling av medmänniskor i det sista väntrummet…
Min dotter jobbar inom åldringsvården och jag ser hur den medvetna underbemanningen och situationen för de gamla tär på henne, hon är äntligen på väg bort från det jobbet som stressad och mentalt plågad/uttröttad undersköterska…och det glädjer mig, men det är med en ton av fruktan man inväntar ålderdomen i Sverige. Hon har lovat köra mig utomlands, till en ”självmordsklinik” när dagen kommer och jag vill ”hoppa av”, det ger en enorm tröst att veta att hon ställer upp på det. Att dö påskyndat och i förnedring på ett svenskt ålderdomshem känns inte som ett okej val.
