Jag fick en fråga för några dagar. Den lät så här;
- Vad är viktigast att tänka på som förälder och pedagog till barn som har NPF.
Jag tror att svaret är så enkelt som så här; Tro på att barn alltid gör sitt bästa, att om de inte gör sitt bästa så är det omständigheterna runt barnet som behöver ändras.
Fast det känns besvärligt och jobbigt, fast barnet verkar vilja misslyckas eftersom hon/han bara gör "dumheter" hela tiden, så gäller det att ha med sig tanken i huvudet. EFTER det kommer alla pedagogiska knep och lösningar. Det viktigaste i mötet med barn som har NPF och med ALLA barn:
"Alla barn vill lyckas!"
Så enkelt, men så svårt att komma ihåg ibland. Och så får man inte glömma att alla gör fel ibland och inte deppa ihop när det blir fel, för det är så svårt att göra rätt hela tiden och särskilt när det finns osynliga svårigheter.
