Hennes pojkvän hotade henne på många olika vis. Han skulle döda henne, misshandla henne, ta livet av sej och på alla sätt se till att hon gjorde rätt och inte lämnade honom. Han gjorde verklighet av hotet att misshandla och hon blev luggad, sparkad i magen, nedbrottad och fick huvudet skallat. Det skedde i städer och på landet, i skolan och i hemmet, varje dag och med de verktyg som fanns till hands. Hon svimmade ofta av och blödde ibland väldigt mycket och synligt. Vidare fick hon huvudet dränkt i lera, toalettstolar och mat. Hon blev knivhotad och han ville han att hon skulle ställa upp på sex för hans vänner. Han ångrade sej efteråt och kunde stå hela nätter och kasta stenar på hennes fönster och be om förlåtelse, eller vara arg och skrika.
Tjejen gick i högstadiet.
Jag tror på att hon varit med om mycket av det. Att hon blev misshandlad och hade det hemskt. Men jag har också frågor. Hur kommer det sej att INGEN såg eller hörde någonting, under flera år? Visst är barn på att dölja saker och föräldrar kan ibland välja att inte se, det vet jag. Allt blod, alla dagar hon inte kunde komma ur sägen, alla nätter han skrek. Kan man komma hem, gång på gång, blodig och halv avsvimmad utan att föräldrarna märker det? Kan både föräldrar och grannar sova sej genom flera sådana nätter utan att vakna? Kanske om man har föräldrar med stora problem men så var inte fallet.
När hon sen berättar ett par olika historier om att ytterligare människor gjort henne illa blir jag skeptiskt. Självklart kan en person ha en grym otur och råka ut för flera saker. Vissa dras åt fel håll men hennes historia inte är lika när hon berättar den, dels är den inte logisk. Det kan inte ha gått till på det vis hon säger. Har det hänt så måste hon glömt eller lagt till saker. Minnet är förvisso selektivt. Det finns fler saker till storyn också, fler saker som inte stämmer. Hon mår dåligt, det är uppenbart, det är bara svårt att veta riktigt varför.
Hon säger att hon vill hjälpa andra. Kanske någon känner igen sej och ser att det finns hopp även när det verkar hopplöst. Hon försöker därför komma ut till så många som möjligt och skriver ner sin historia i hopp om att ge ut en bok. Dock vill hon inte svara om någon frågar henne något eller ber om råd och tips. Inte ens till de som säger att de vill veta för att hjälpa någon. Då svarar hon att de får vänta tills de köper boken..
Så.. hittar hon på för att få uppmärksamhet? Lägger hon till för att få storyn bättre? Gör hon det för att tjäna pengar? Eller är hon så trasig av allt som hänt att hon inte får ihop det? Har hon haft så många mardrömmar att hon inte längre kan skilja på dröm och verklighet? Men det största frågan för mej är, hur ska man bemöta henne?
