Lördagen den 26 januari, 2013
I natt har det bara varit Ozzy och jag här på M-vägen. ALA och lille AJE var hos B och någon gång på morgonkvisten hörde jag ett försiktigt pipande. Emellertid hade Ozzy inte lust att kura bakom mig i sängen som han ibland gör, jag fick ligga i sängen ensam, eller ”själv” som man säger där hemma på byn.
”Själv” påminner mig om tre ämnen som inbegriper det ordet.
Det första gäller före detta kollegan BEN som brukade äta lunch ”själv”, vilket jag då tolkade som att han kunde äta utan hjälp med att bli matad.
Det andra gäller cyklopen Polyfemos som fick sitt öga bränt av Odysseus. Odysseus kallar sig för ”ingen” inför Polyfemos och när Polyfemos sedan ropar på hjälp hör hans cyklopvänner att ”ingen” bränt honom, så då får han ingen hjälp. Det kan möjligen ha varit inspiration till svenska berättelser om en människas möte med ett övernaturligt väsen som på motsvarande vis efter att ha blivit skadat ropar: ”Själv brände mig!”
Det tredje gäller hur vuxna när jag var liten avfärdade ett barns ibland alltför höga tankar om att kunna klara något själv, med ett uttryck som kanske kan sägas ha varit ett dialektalt idiom. Den vuxne kunde utbrista:
”Själv sket i hjäl sig i fjol!”
