Musik har alltid följt mig. När jag var 3 år sa förskolpersonalen till mina föräldrar att jag borde sättas i musikskola eftersom jag var så musikalisk. Jag började dock först i årskurs 3, eftersom det inte fanns musik för yngre barn än så. Sedan sjöng jag mig igenom allt som kom min väg – visor, musikaler, rocklåtar, Lucia, Midsommar m.m.
Musiken har kunnat sätta ord på mina känslor. Jag har skapat men även sjungt vad andra skapat. Jag har smittat andra med sång – gått omkring och nynnat på en låt och så helt plötsligt hört andra nynna på samma.
Nu har jag dock tröttnat på att enbart sjunga i duschen och vill börja skapa igen. Jag vill börja sjunga i band igen. Inte bara vill – jag BEHÖVER få börja sjunga mer professionellt igen. Jag märker att det är det som ger mig luft att andas.
Förra året hörde en tjej av sig till mig. Hon ville att jag skulle sjunga in några låtar hon skrivit. Jag visste att den här tjejen var jätteduktig låtskrivare och hoppade på tåget. Resultatet blev, i mitt tycke, jättefint. Hennes låtar innehåller en känsla – en melankoli som jag älskar. Jag har nu, med hennes tillåtelse, delat låtarna på Facebook och nu vill jag även dela dom här på bloggen.
Om du vill stötta en ung låtskrivare så gilla youtubeinläggen, dela det med andra. Skriv en kommentar om vad som var bra, gilla låten om du hör den på FB!
Här är för den som är ledsen efter krossat hjärta: Sol efter Regnet
Här är för den som känner sig smått melankolisk i vintermörkret: Vargarna
Min pappa är en fantastisk fotograf <3
