Jag är emot humor. I stort sett tycker jag att humor inte ska få finnas, eller åtminstone i väldigt mycket mindre omfattning än den gör nu. Men då talar jag enbart om TV-sända galor och melodifestivaler. Inget annat. Och det handlar inte om att jag har något emot Petra Mede.
Jag tycker det var mycket bättre när jag var ung, jag. Då sådana tillställningar genomfördes i en huvudsak allvarlig och något högtidlig stil. Men vad roligt det blev då när någon vågade sig på att skämta eller bete sig mot det normala i sådana sammanhang! När det var oväntat krävdes det inte mycket för att jag skulle ligga dubbelvikt av skratt i TV-fåtöljen och många skulle tala om det dagen efter. Inte för att jag minns några exempel direkt, men jag bara minns att det var så! Tror jag.
Men nu ska hela tillställningen alltid gå i ”humorns” tecken och det ska inte bara skojas på scen och mellan låtarna utan både galor och festivaler ska vara sprängfyllda med ”roliga sketcher” däremellan. Och pristagare ska få sitt pris av en prisutdelare som också först måste säga något vansinnigt skojigt innan han eller hon räcker över priset.
Snälla, sluta, jag blir så trött!
Ge mig lite allvar. Det ska inte behöva gå så långt att man anlitar kungaparet till att leda Melodifestivalen tycker jag, men jag befarar att det blir så till slut som en motreaktion på att det hela nu gått överstyr.
Postat i:Uncategorized Tagged: AftonbladetBlogg, GAB
