16-åringen messar att jag är ”ÄGD!”.
Bara för att jag på hennes fråga i lördags, efter filmen och på väg hem till fots genom fagra Gamla Råsunda, svarade att ”det tror jag inte”.
Att de skulle sjunga live-on-tape, alla sånger i Les Misérables, alltså.
Nu är det tydligen så och jag får krypa i sörjan och helt enkelt vara ÄGD.
Det känns rätt okej det också.
