uff…
Imorgon e det tajm för kuratorn OCH tandis…
Redan nu har jag börjat bygga upp ett gigantisk ”VILL INTE”…å känner jag mig rätt e ångesten i storlek med sydostasien imorgon bitti…
Kuratorn e ju ok…å redigt välbehövlig just nu…men tandis? Varför hittade jag på DET??
Vet att jag inte ska göra något särskilt smärtsamt, vet att det e världens najsaste tandläkare…vet att det behövs…men VARFÖR?
Min mor arbetade där när hon var frisk…fick hålla mig i handen låååångt upp i vuxen ålder…å när jag var barn, satt jag i hennes ”fång”….
Nu e jag där all by myself!
Vilsen, i fiendeland….trampande runt i ett minfält som närhelst kan brisera…
SHIT vad jag e skraj för det här….äckligt, jobbigt, irriterande och fruktansvärt skraj!
Förmodligen flinas det nog åt mig…vissa tänker säkert att jag e gött väck i skallen…men det här e fullaste allvar…Jag mår pissdåligt över det här…tror till och med det påverkat blodtrycket!:) På fullaste allvar!:)
Happ…det om det…
Idag e en såndär dag då man grunnar på allt och inget på ett såntdär jävla jobbigt vis…
Typ…..allt e så STORT!
Minsta lilla motgång e bamsig…å de större motgångarna e abnorma assholes som kryper ner i luftrören på en…djupt ska det va minsann!
Behöver nog få mina papper från Norge snabbt…å komma igång…för jag håller på att bli skogstokig av att inte ha nåt att göra…driver runt som en dumskalle och bara låter dagarna gå…inga pengar på ingång, men en jävla massa av samma vara på utväg…tetig ekvation!
Vill ju ha råd med saker ju..näe, det här e faen inge fräckt!
Kanske det e mycket den här oron som skapar alla problem just nu….kan ju så va…å samtidigt e jag så jäkla less på allt som e och har varit tungrott…man e nog relativt slut som artist, för tillfället…nått en gräns för hur mycket man tål…å ÄNDÅ så e det liksom ingen hejd på piss som dimper i skallen på en…heeeeela tiden!
Jag VET att jag i grund och botten e sjukt lyckligt lottad…har mat på bordet, tak över huvudet, underbara kidz och en härlig familj som finns när det stormar för hårt…Allt det där e jag medveten om….det trista e bara att jag e lessen iaf!!
En ledsenhet som har med så mycket annat att göra….som varken barnen, taket eller maten kan förändra…en uppgivenhet i att man jämt får knäna avslagna när man minst anar det! En känsla av att nånting hemskt ska hända…nåt man inte kan värja sig emot…en jagad känsla som gör att man hoppar en halvmeter var gång mobilen ringer okänt nummer..eller postis lägger ner skiten han har med sig i MIN låda….svårt att förklara….e väl halvt paranoid eller nåt…
Stabil e det minsta man e…å man gör många saker i det tillståndet som inte riktigt mallar…tar tetiga beslut…agerar som om var dag e den sista…eller typ…usch…le åt mig själv och åt det mesta av allt annat åxå…
Nä…nu får kuratorn ta vid imorgon…käftis kanske jag avbokar..(för 87:e gången i ordningen),,,eller så sväljer jag en elefandos stesolid och fäjjsar faran:)
Hur som haver…En å anna käck sak på insegling e det iaf…får väl mantra-fundera på det när jag sitter där å våndas!:)
Nu e det filmtajm här..
Gonatt blöggers!
//B
