Kyndel är samma ord som candel. Det betyder alltså ljus. Ljusmässodagen. Förr brukade man ha lite lill-jul denna dag. Man brände det sista av julljusen både hemma och i kyrkan. En del tog fram lite julsaker igen. På sina håll behåller man julgran och prydnader över denna söndag.
Det vi firar i kyrkan är att Jesus denna dag bars fram i templet som seden var. Han omskars och hans föräldrar offrade två duvor som tack för sitt barn. Och som en lösen för att allt förstfött av mankön var helgat åt Gud.
I templet möter de Symeon, en mycket gammal man som har fått ett löfte om att få se Messias innan han dör. Han känner genast igen barnet och utbrister i en lovsång där han prisar Gud: ”Mina ögon har skådat frälsningen som du berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel.”
En 84-årig kvinna som hette Hanna fanns också i templet. Hon hade profetisk gåva och kom i samma stund fram och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.
Jesus, världens ljus, är dagens firningsämne.
Jag deltog i förmiddagens gudstjänst där prosten predikade. Det var en uppbygglig och välbesökt gudstjänst. Roligt att se så många ungdomar delta och vara aktiva i allt som skedde.
På eftermiddagen hjälpte jag till i en mässa i vår mest avlägsna kyrka, långt in i skogen. Den gudstjänsten handlade naturligtvis också om ljus. Några unga flickor sjöng och tände ljus. Jag läste evangeliet, delade ut nattvarden, bad tackbön och hade sist sändningsorden.
