De där som har Varandra
bryr sig inte om De Andra
Kikar bakom köksgardin
när kvinnogrannen gör sig fin
Hon vill hitta Någon Snäll
som somnar med henne varje kväll
Någon att krama, någon ”i ryggen”
Hon vill hitta någon trygg en
Men de som har Varandra
tillsammans grannen klandra
Tycker: Som man sår får man skörda
Hon får bära sin egen börda
Att det värker i hennes hjärta
av ensamhet, som känns som smärta
kan ingen av de två förstå
för de har alltid varit två
Ingen har gått i hennes skor
de bara gissar, fantiserar och tror
De kan inte bättre, men borde tänka om
för en vacker dag var det ambulansen som kom
Tog ner en ensam kvinna från en krok
hon som var mattelärare och väldigt klok
orkade inte vara ensam mer
Det blir som det blir och det som sker det sker
sa De som har Varandra