Ligger i sängen och väntar på att den nyss intagna medicinen ska börja verka. Mår illa och svettas. Vet inte om jag gått och fått pms på gamla dagar, om jag ätit för tokigt, om jag tagit en snus för mycket, om jag har ångest eller mår dåligt över boken jag precis sträckläst halva. Inte blir det (eller något annat) bättre av att jag är uppe halva nätterna eller mer. Sömn och mat, basics. Måste försöka rätta till det men vet inte riktigt hur. Jag somnar inte av att ta sömntabletter. För att somna av dem måste jag lägga mej ner. Jag blir trött och vill sova men vill samtidigt vara vaken bara lite till. Min stund. Tystnad. Tankar som får komma och gå hur de vill utan att bli avbrutna eller störa någon. Hitta lösningar på problem jag inte har, som hur jag gör med hunden om jag fastnar i två rävsaxar. Hur jag ska bete mej efter att ha kommit ut från den kolsvarta grotta jag varit instängd i en längre tid. Vad gör jag om jag måste välja mellan två lika dåliga val..
Åt bra idag iaf. Blodpudding. Fick ett enormt sug efter just det. Ångrar mej nu och undrar om det är därför jag mår illa. Åt middag dessutom och känner mej sprickfärdig.. Nej, inget mer sånt de närmaste 10 åren! Ska spotta ut mina flortabletter nu och komma på nåt trevligt ovidkommande problem att lösa. Inte känna efter och inte tänka på boken.
