Jag blev minst sagt illa berörd när jag såg Uppdrag Granskning om näthatet mot kvinnor.
Vilka j-a puckon! Så jäkla tufft att hålla på och skriva att de ska ”ta självmord” (bra språk…) eller våldtas, och sen så jäkla ynkligt att hålla på och säga ”Ja, men jag menade det ju inte bokstavligt.”. Nähä – men varför i h-e skriver du det då? Jo, av två anledningar. Först att någon knappast kommer ställa dem till svars för vad de skriver, och sen för att ju en kvinna inte vågar käfta emot. Knappast att de skulle våga säga samma sak till någon ansikte mot ansikte, de flesta av dem, och knappast att de skulle våga skriva samma sak till en kille. Eftersom andra killar är lika j-a dumma de, så de kanske skulle söka upp dem med ett basebollsträ i handen.
Ibland skäms man för att vara man. Samtidigt har jag fanimig ingen lust att ta nån skuld för andra idioter till män. Jag har lärt mina barn att man beter sig på ett bra sätt, oavsett om det är mot killar eller tjejer, oavsett om det är IRL eller på nätet. Och jag beter mig vettigt själv.
Ynkliga, och ynkligt fega, det är vad de är, de som skriver sånt där. Och det är förjävligt att en sån ynkedom ska behöva göra att andra människor blir ledsna och rädda!
