Diskusionerna går heta lite var stans om dessa bokstavsdiagnoser. Kan verkligen alla dem som nu för tiden får dem ha så mycket bekymmer. Är det inte så att de klarar sej rätt bra men har svårt att bete sej? Är det egentligen inte så att de är lata och vägrar ta ansvar? Vill de kanske tigga åt sej pengar som vanliga knegare måste arbeta till sej? Om det inte är så, hur kommer det sej att det är fler som får diagnoserna nu? Sen plockar vi ut asperger. En autism light. Lite mer trovärdig än adhd men ändå ifrågasatt. Är det inte så att de förvisso har några drag men mer är kufiska och vägrar anpassa sej? Lika bra att göra om hela autismspektrat till nåt enhetligt och sen plocka in alla på en skala. Frågan är var på skalan man ska dra gränsen friskt/sjukt. Många vill inte kalla as för ett hinder eller ett handikapp, bara ett annat sätt att tänka och då blir det genast inte lika allvarligt. Kanske man kan göra alla med as helt fungerande? Menar, har de inget val så ser de väl till att göra det som krävs, eller? För även inom dessa diagnoser borde alla kunna vara lika och om några kan så borde alla kunna.. JAG BLIR SÅ TRÖTT! För mej är det lika dumt som att säga att alla med cancer blir lika sjuka. Inga variationer..
(Och jag vet att skrivit om detta förut men det är lika frustrerande varje gång det kommer upp..)