Varför mins man bara vissa saker från då man var 2år?
Jag minns att jag gick in i ett element då jag försökte gå men tappade balansen och svängde in i elementet i rummet bredvid köket. Det måste ha varit på sena hösten 1979, då jag precis kommit till mina fosterföräldrar ty vi flyttade ju till ”det röda huset” 1980. Jag kom i oktober 1979 till skåne så detta minne med elementet måste ju vara från då jag precis hade kommit dit.
Vi hyrde detta hus av ”tant Rut”, innan mina fosterföräldrar köpte det röda huset. Tant Rut var en gammal dam som jag älskade att hälsa på under större delen av min barndom. Hon hade ett badkar där jag kunde bada i flera timmar åt gången. Lekte med hennes badmössa och skvätte vatten så hela badrummet blev blött. Jag lekte även med pianot som Tant Ruts dotter hade lämnat kvar på tredje våningen. Jag gick på upptäcksfärd i bland deras stall och loft och ett tag besökte jag tant Rut extra ofta ty tant Rut hade berättat att hennes katt hade gömt sina ungar någonstans på gården och dessa var jag fast besluten att finna, vilket jag gjorde. Jag åt mycket hos Tant Rut, älskade hennes pannkakor. Ruts man skulle plöja i deras stora åker och jag sprang före hans traktor och plockade sten, mest för skojs skull men blev så förvånad då han sedan betalade mig 50kr för jobbet med stenarna.
Jag minns ganska mycket om hur dagiset såg ut,där jag började då jag var 5-6 år men jag minns inte lika mycket vad vi brukade leka. Lekar där lärarna ordnade, dom minns jag. Vi stod i ring och sjöng ”händer-axlar och tår”. Men lekte jag med dom andra barnen? Jag minns inte om jag gjorde det men jag minns att jag redan då kände mig mycket utanför. Jag märkte att jag inte riktigt passade in.
Jag hade bättre kontakt med min fosterpappa då jag var barn ty han brukade trolla fram saker ur mina öron eller näsa. När vi var ute och gick med hundarna,hela familjen, satt jag ofta på Tommys axlar. Men ju äldre jag blev, och synnerhet under tonåren, pratade min fosterpappa och jag allt mer sällan. Förutom då vi bråkade. Vi var ju så envisa båda två och lika övertygade om att ”jag har rätt och du har fel”. Ibland kunde vi två köra ett riktigt maraton gräl till sent på natten ty ingen av oss ville ge med sig så envisa vi var. Tommy, min fosterpappa, hade nog lättare inför mig då jag var liten men jag minns åtminstone en gång då jag lyckades göra honom såpass sur att han kletade in hela mitt ansikte i bruna bönor. Periodvis ville jag inte äta och jag var envis. Tommy var lika envis och vid ett tillfälle då han skulle mata mig med bruna bönor, som jag ljust då ej ville äta, blev han tillslut så sne på mig att han kletade ner mitt ansikte med bruna bönor.
Min fostermamma margaretha, var ofta på sjukhus då jag var liten så under vissa perioder, fick jag bo hos kusiner i småland. Jag trivdes ganska bra där i det stora röda huset i småland ,ett hus som hade gott om gömställen och roliga detaljer.
De flesta små flickor,hade docka eller mjukisdjur som älsklings sak men jag hade en blå plastbåt.
Min första favoritlåt var fur elise av Bethoven men min första favoritartist var Carola med sin ”hej miki”,som jag dansade till.
På sommartid åkte familjen till småland och bodde i en liten enkel röd stuga långt inne i Jönköpings skogen. Sommarstugorna tillhörde min fostermammas syster och hennes man och ofta under sommartid, hade familjen även ett sommarbarn. Jag minns synnerhet en liten flicka som hette jenny ty en kväll, då margaretha hälsade på sin syster och tommy lämnades till passa oss två, retade vi upp tommy ganska ordentligt då vi skulle lägga oss. Vi var ju pigga båda två, tyckte vi så vi turades om att störa tommy i omgångar med ropa på honom hela tiden under den kvällen. Vi var törstiga,vi var kissnödiga,vi var hungriga och vi hade figurer under sängen. Tommy blev hela tiden avbruten med sitt arbete han höll på med utanför vårat sovrum och han blev allt mer irriterad så efter mitt femtioelfte ”pappa ,jag behöver bajsa!” skrek han tillbaka till mig ”då får du fan göra det i sängen!” Och visst, lydig som jag var, bajsade jag i sängen och skrek sedan stolt tillbaka till tommy ”nu har jag gjort det!” Tommy sade ju detta i vrede efter ha blivit störd hela kvällen av Jennys och mitt skrikande men han kunde heller inte vara arg på mig eftersom han själv sagt att jag skulle bajsa i sängen. Denna historia, var en av Margarethas favorit historier då hon berättade för sina vänner om mina hyss. Jag gjorde en hel del hyss som barn ty jag hade ju god fantasi men mina hyss var nog ej som de klassiska hyssen som barn gör. Åtminstone inte alla mina hyss.
Perioder kunde jag ej sova på nätterna så jag tränade på att smyga runt i huset mitt i natten. Detta var jättekul,synnerhet i början ty först förstod ju inte mina fosterföräldrar att det var jag så när hundarna reagerade, gömde jag mig snabbt och tittade intresserat på när Tommy gick ner med ficklampan för leta efter tjuvar. En annan gång ,under mina smyg promenader, hade jag tagit tuggumi från godis skåpet i köket och mumsade på dessa i hallen där hundarna brukade sova. Hundarna blev ju direkt intresserade då de såg att jag åt på något och började tigga,varav jag delade med mig av tuggumit. Men synen som sedan blev, glömmer jag aldrig. Vi hade briader, långhåriga hundar som uppenbarligen inte var vana vid tuggumi så de gjorde grimacher och försökte få ut tuggumit dom tiggt till sig av mig och kletade ner sina långa fina pälsar. Detta såg otroligt roligt ut så jag började skratta så mycket att jag kissade på mig. Mina nyväckta fosterföräldrar kom rusande ner för trappan och dom blev jättearga på mig då de såg hundarna helt nerkletade med tuggumi. Jag förstod inte varför ty jag själv tyckte jag var snäll mot hundarna som delade med mig av mitt gotis. Margaretha fick klippa av hundarnas långa fina päls efter detta.
En annan tidig morgon, vaknade jag av prissel prassel under min säng och såg då en liten mus som sprang över golvet i mitt rum. Denna musen skulle jag tvunget fånga men den var jätte snabb. Jag höll på att jaga musen i minst en timme innan jag fick fatt i den. Lyckades fånga den med en tröja och tog försiktigt upp den. Musen pep och jag kände hur det lilla djuret skakade i min hand. Den såg så gullig ut med sin lilla nos och sina små öron, så jag gick stolt in till min fostermamma,som var extra trött denna morgon, och sade stolt ”titta vilket gulligt husdjur jag har fått”. Margaretha vred sig lite irriterad i sängen och sade med nyvaken hes röst ”vad då för något?” Hon trodde jag fångat en nattfjäril eller en mal. ”en liten mus!” svarade jag stolt och visade upp musen framför näsan på henne. Jag var inte alls berädd på hennes reaktion. Margaretha ,som annars inte var den rörliga typen, hoppade upp i sängen som om hon fått all energi i värden. ”nää,fy så äkligt!” hojtade hon medan hon ”dansade” toppless i sin säng. ”Ta genast ut den!” Jag gick mycket snopet ut från sovrummet med min lilla mus. Inte visste jag att Margaretha var rädd för möss…..
Fors följer….
