Ibland då jag tycker det är långt till våren brukar jag räkna bakåt från midvintersolståndet. Jag räknar så långt bakåt som det antal dagar som passerat sedan årets längsta natt genomlidits. Det var faktiskt för 59 dagar sen. Vi har överlevt såväl julstress som nyårets fyrverkerier och till och med hunnit glömma en del av det eländet. Räknar vi bakåt som jag ibland gör så är vi inne i slutet av oktober. Då var det fortfarande sommartid. I år får vi vänta ytterligare 41 dagar till det blir ny sommartid. Nåja, tids nog blir det även sommar på riktigt men vi ska avnjuta våren först!
Häromdagen gav jag mig en disig förmiddag ut i verkligheten. Det var töväder och hög luftfuktighet. Snön var formbar och sög åt sig av fukten. Isarna låg med ett beigemarmorerat snöglopp över sig och två män var i färd med att ställa ut sina angeldon. För en fiskeintresserad människa som jag blev nyfikenheten för stor. Jag travade ut i snösörjan och så pratade vi fiske i minst en halvtimme innan jag kom ihåg att jag egentligen var på väg till affären för att få hem lite potatis och frukt. SEn pratade vi nog en kvart till och jag hann med att få en bild av vädret.
Just nu skiner solen men det kan nog bli ändring på det. Under eftermiddan återkommer snöfallet tror vädergissarna. Jag har ett annat fall att lösa. Det är tvättdag. Det brukar innebära mycket kutande mellan lägenheten och tvättstugan. Visst är det bra att man får motion utan att ha bett om det!