Idag smäller det, min man fyller 45 år.
Jag har noga tillsett att det inte är julpapper på presenterna, vilket han avskyr som decemberbarn, och han har nu givit sig iväg till jobbet efter att ha öppnat 1) en ljusstake från Köpenhamn som han var med när jag köpte till honom och 2) ett par Wolsey-strumpor med franska liljor som han kan ha till frack och sånt.
Det var allt.
Han får inte mer för nu.
Mer än min kärlek och uppmärksamhet och mig – helt enkelt.
För det är han värd.
Grattis, min älskade make!
↧
(sofiaolssonolsen.wordpress.com) Får ljusstake och strumpor, inte mer nu
↧