Aj aj aj…hur ska det gå för mig denna långledighet i sjukträsket? Är fortfarande dassig..vad hade jag förväntat mig? Jag som sällan ligger klubbad är fortfarande kvar där i förskylningslandet. Jag är inte van vid att vara uträknad och utslagen…så jag blir otroligt rastlös av att inte kunna vara igång som vanligt.
Idag ska jag ändå ta mig till duschen, en dusch brukar göra susen..man känner sig lite närmare det normala tillstånd man brukar vara i då man är mindre hängig…friskare och kryare.
Frisk …hur definierar man att man är frisk egentligen…finns det någon som är helt frisk helt igenom? Tror knappast det man har nog alla små skavanker som gör att man inte är helt och fullt kärnfrisk rakt igenom.
Hälsan är viktig, att man mår bra och sköter om sig på bästa sätt…att vara så frisk det bara går..ur ett naturvetanskapligt synsätt så är hälsa likamed frånvaro av sjukdom…ur humanistisk pespektiv handlar hälsa snarare om individens upplevelse av sitt välbifinnande.
Enligt psykoananalysens fader Sigmund Freud är man vid god hälsa om man är ”frisk nog att förmå älska och arbeta”
WHO:s (FN:s världshälsoorganisations) definition av hälsa:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden”
Man kan således vara sjuk och skröpplig ändå känna välbefinnande…hm ..man har inget annat val ibland än att försöka ha de så gott det bara går trots att man har ont eller är sjuk.
Läs mer om hälsa här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4lsa
Hippokrates läkekonstens fader sa redan för 2300 år sedan att man behandlar sjuka männsiskor inte sjukdomar.
Dagens västerländska läkarvetenskap sysslar istället med att lindra åkommor med olika medicinska preparat…de trycker enligt mig bort symtom som beror på något annat och botar således inte det som orsakar problemen i kroppen …de lindrar symtom istället för att gå till botten med vad det är som orsakar dessa symtom/ signaler som kroppen sänder.
Man måste ju se helheten..hela människan och behandla varje individ utifrån deras specifika unikhet. Det har jag reagerat på länge må ni tro att man går till specialister som är just bäst på sin specialitet som inte ser skogen för alla träd som står ivägen…
Jag vet…har haft problem med mina bihålor i många herrans år nu och min läkare kan inget mer göra nu…varför är de inte mer intresserade av helheten? Varför erkänner de inte att det kanske finns något utanför deras kunskapsnivå som kan ge just dessa symtom som hamnar inom deras gebit..
Varför är de inte nyfikna nog att vilja hjälpa till att söka vidare i människokroppen efter andra ting som kan ge samma symtom? De är ju läkare …men även människor ..så de borde kunna ha medkänsla nog att vilja hjälpa…tror att de egentligen vill hjälpa men inte får många gånger…eftersom det kostar samhället en massa att bota vissa sjukdomstillstånd..så därför lindrar de istället sjukdomar när de egentligen skulle kunna bota.
Jag har fått ställa diagnos på mig själv eller ge förslag på diagnoser som jag skulle tänkas kunna lida av och t.om lutat mig mot vetenskapliga fakta etyt antal gånger ..och fått svävande svar som -att det vet jag inget om eller så har de inte velat utala sig som om det vore någon hemlighet de inte får avslöja…för vem?
Har varit hos gynekolog t. om och själv fått ge förslag på behandlingar mot mina besvär…det är sant! Jag blir inte längre förvånad ..
Mer spännande läsning:
http://zitiz.se/kropp/2010/07/30/brist-pa-holistiskt-synsatt-och-traditionella-vete__26264
Vad mer kan jag tillägga i detta inlägg?
Jo att jag fortsätter kurera mig själv hemma i min lilla vrå…dricker te med färskriven honung i och vilar upp mig så jag åter kan ha chans att bli lite friskare..de ringde från mammas boende nyss och meddelade att avdelningen var stängd för besök för de hade vinterkräksjukan där…om jag nu skulle ha vägarna förbi så skulöle jag inte ha åkt dit i onödan…mamma är isolerad på sitt rum ..inte sjuk ännu så de håller alla som kan vara på sina rum där.
Nu hoppas jag att jag blir frisk nog så att jag kan följa med jobbet ut på fredag…vi ska avtacka chefen..gå och bowla och sen äta något gott..men utan att vara för pessimistisk utan mer optimistisk trots allt så tror jag inte att det kommer bli någon angenäm middag om jag känner mig som jag gör nu…så jag ställer in mig på det värsta så blir jag inte lika besviken om det nu blir att jag måste vara hemma…
Det positiva i kråksången är att jag sparar pengar på att inte kunna följa med…så helt ledsen blir jag inte om det nu inget blir av…
Jag hade behövt låna pengar av mig själv för att ha råd att gå ut och äta så de pengarna kan stå kvar på sparkontot lite till om så nu blir…det får tiden utvisa.
SES!
