Så, hela situationen känns lite lättare nu när man fått en 10h sömn var av 8h har varit helt utan uppvaknanden, de sista två har jag mest bara legat och lyssnat på makens andning, orkade inte öppna ögonen, dels så vad de väl fortfarande lite trötta och sedan så var/är dom rätt uppsvällda sedan alla tårarna igår , det var så skönt att inte vakna upp helt ensam, jag minns när mamma fick hjärnblödning, visst, situationen såg helt annorlunda ut, men det var en ensam natt och en ensam morgon i ett rent helvetiskt kaos och det var innan jag hade fått mina diagnoser så jag visste ju inte de som jag vet idag om mig själv…min klippa genom det hela då det hände, det var speciellt min farfar, farmor och min första pojkväns mamma (jag behövde någon utifrån som inte var familj men en som jag ändå kände så bra och kände mig trygg med, och hon var som en klippa i den stormen, är så tacksam att jag fick ringa när jag ville, dag som natt, och hon lyssnade och lät mig sitta hur länge som helst och bara gråta utan att säga ett ord…)
Minns hur vi vart tvungen att flytta då mamma fick sin blödning, mitt i allt kaos då hon låg uppe i Umeå så hjälpte min älskade familj mig med att packa ihop och flytta allt (och bara så alla ni som läser så räknar jag verkligen in mammas särbo i min familj! han var ett Oerhört stöd i allt detta, de flesta hade nog flytt fältet då det hände, men han fanns alltid nära, underbar man!)
Jag reagerade väldigt mycket med ilska då mamma vart sjuk, gråten räckte väl inte till för att få ut allt jag kände antar jag, så när jag inte fick isär bokhyllan vi hade (bland de sista vi skulle ha ut från lghtn) så kom farfar med slägga också gick vi lös på att slå sönder skiten! grät och slog om vartannat och jag måste erkänna att det kändes väääääldigt bra efteråt.
Åter till nutiden då, farfar opererades igår kväll, min älskade bror har hållit mig uppdaterad via sms som jag kunnat läsa nu till morgon (jag gick ju och la mig så pass tidigt, och för att slippa vakna upp och behöva vänta ovetandes så var han snäll nog att informera det han fick veta direkt)
Operation hade gått bra och det låter som att vi får komma in och besöka honom senare idag *är så lättad* jag vet ju att allt inte är över än, men det känns iallafall som att det värsta är förbi.
Ny dag, nya tag!
