Nog för att jag visste att jag alltid varit disträ och senaste åren väldans glömsk men detta är väl ändå ett tecken på att jag blivit senil:
De senaste TVÅ vintrarna har jag frusit som en tok i mina slitna gamla vinterstövlar. I lördags tänkte jag köpa nya men då jag såg dragkedjan på de tilltänkta dök ett svagt minne upp i mitt annars så tomma huvud. Hem och rota, rot, rota. Och DÄR minsann gömde sig dessa knappt använda härligt varma stövlar inne i en vrå!
Bättre sent än aldrig. Men så typiskt att komma ihåg dem lagom till vårens ankomst!
