Så, det känns som sagt lugnare i själen nu när man har farfar hemma där han ska vara, att han fick komma hem så här tidigt är ju ett jätte bra tecken på att allt faktiskt gick bra, känns också tryggare och lugnare nu när jag vet att farmor inte är ensam, så nu har jag börjat andas ut lite och jag har vågat lyssna lite på kroppen som har sagt ifrån några dagar och varit duktig på att ta igen mig efter den här händelsen.
Jag som brukar vara upp runt 4-5 tiden på morgon, har faktiskt legat till så sent som 6-7 nu även fast jag har gjort kväll tidigt, så sömnen var nog välbehövlig för min återhämtning (det är det här jag kallar för ”baksmällan” det jag får då det har varit mycket, och med mycket så menar jag inte att jag har gjort en massa saker, utan det är alla intryck som ska smältas och ”översättas” i min hjärna till saker jag kan förstå och relatera till, få ordning och sortera allt efter att ha blivit bombarderad av sinnesintryck, känslor och information)
Det kommer med all säkerhet att ta någon vecka innan man är sig själv igen, men jag kan med all ärlighet säga att jag inte ångrar en sekund av mitt agerande eller att jag tvingade mig själv att hålla ihop (även fast jag vet att kraschen blir värre då man väl stannar upp) dels för farmor och farfars skulle men också mycket för min egen, det kändes så oerhört bra att kunna ställa upp för dom som omväxling!!! och det var en väldigt skön känsla, och jag är stolt över att jag faktiskt klarade av det, så jag fick nog ut mer av att bita ihop och göra allt jag klarade av (och lite där till) eftersom jag själv fick bevisa för mig själv att jag KAN få det att gå ihop när det händer sånt här, vilket känns skönt för mig att veta, dock så hoppas jag verkligen att jag inte behöver göra det igen, vill ju att mina nära och kära ska vara friska och det här är ingenting som jag skulle vilja gå igenom igen.
Återigen, jag är så tacksam för alla goa människor jag har i min familj (både blodsbandsfamiljen och förlängningsfamiljen) vi är nog lyckligt lottade då vi är så sammansvetsade i våran familj, alla ställer upp för varandra i den mån de kan och det spelar liksom ingen roll egentligen vad det gäller, kan vara allt ifrån skjuts, hjälp att handla, hjälp med ekonomi de gånger det har blivit fel eller inte går ihop, sjukdom, stöd både fysiskt och psykiskt.
Och händer det någon av oss någonting så går telefonerna heta så att alla blir uppdaterade om vad som händer, jag tror nog att det blev så när mamma fick sin hjärnblödning, sedan dess så har vi ett telefonkontaktnät som flitigt används då det är något som sker, mycket för att den som är på plats (eller den som har råkat ut för något) ska slippa sitta och ringa och berätta samma sak om och om igen, bättre att berätta en gång så får den som man pratat med informera nästa, på så sätt så får man ju mer tid med den som behöver hjälp eller är sjuk.
Igår nu då, for iväg med väninnan *äntligen* en sväng på birsta och strosade runt, kändes så skönt att få prata av sig lite samt få ett avbrott i kaoset, sedan så var det ju så längesedan jag träffade henne nu, hon har inte mått så bra, jag har inte mått så bra också sedan hände det här med farfar, men vi plockade upp tråden där vi lämnade den sist, på så sätt är det ju en fantastisk vänskap vi har! även då vi har perioder vi inte ens pratar i telefon på väldigt länge så känns det inte konstigt eller så, men det är nog för att vi känner varandra så pass och vi båda är ju medvetna om hur det kan vara när man är en bokstavsmänniska, vi har ju våra upps n downs.
Hon var med mig så jag fick handla lite åt farmor och farfar också *tack tant* :)
Och vilket jävla blåsväder det var igår, efter att jag kom hem ifrån birsta med väninnan så for jag iväg med maken på AF, då jag kliver ur bilen så kom det en vindpust som fick mig att glida på typ plan mark (is naturligtvis) blåste så kraftigt att det var svårt att hålla balansen (visst, den kanske inte är den bästa under de bra förhållandena heller men! haha)
Idag fick han ett pass på jobbet, så jag är solo nu under förmiddagen, vilket jag ska utnytta till max! det blir till att bänka sig i soffan och kika lite på NAB Cup.
Skulle behöva städa och ta reda på tvätt, men som det känns just nu så kan det få vänta några dagar till, jag tänker vara så egoistisk att jag bara ska ta hand om mig själv idag!!!
Imorgon så ska jag skjutsa lilla farmor till frisörska, det är något som hon har skjutit på sedan sensommaren, hade tänkt lämna maken hemma med farfar då vi inte vill att han ska lämnas helt ensam än, sedan på måndag så ska vi iväg och ta stygnen efter operationen, på onsdag så ska vi in på ögon igen (uppföljning) och på torsdag så ska jag skjutsa in tanten min så hon får köra lite laser på ögat sitt, men efter den veckan så blir det förhoppningsvis lite lugn och ro! :)
Hur som helst, jag önskar er där ute en riktigt trevlig helg!
