Jag är en sån som Tar Tag i Saker.
….och så tar jag tillbaka det ”uttalandet” direkt! Tjoho, liksom.
För jag tar verkligen inte tag i saker, nuförtiden…..jo ibland, men ändå inte….lite grann och väldigt mycket och….
Uschiamej, vad jag INTE tar tag i Vissa Saker.
Så nu börjar jag om:
Jag är en sån som Biter Ihop och Do What a Girl Got´ta do, liksom.
Med vissa undantag.
Usch, jag är så himla ”ärlig” nuförtiden, när jag ska skriva och säga ”Sanna” saker om mej själv. Inget stämmer ju liksom, när jag tänker efter, så glöm allt jag skrivit inledningsvis.
”Ärlig? ÄRLIG?!?”
Meh!
Allt är lite ljug och lite sant…eller nåt!
Nåja:
Det var ett JätteSuperFel på mitt internet (som alltså inte funkade) och min TV (som inte heller funkade)….. men egentligen var det inget FEL (visade det sej)….. men det visste jag ju inte DÅ, när detta utspelade sej, så jag var utan internet och TV och helgen tycktes Oäääändlig…..
….så jag tänkte att ”nu kan jag ta tag i alla BORDE-saker”, såsom att STÄDA JÄTTEMYCKET och grundligt.
Alltså, tog jag fram min mesiga dammsugare. Ja, den är mesig! Supermesig.
Jag ”impulsköpte” den när jag flyttade hit i maj. ”Impulsköpte” på så sätt att jag tog den enda påslösa dammsugaren som fanns på det stället (”Hemma”, tror jag det var). Jag hade bestämt mej för att köpa en påslös dammsugare, and so I did! Jag gick in i affären, frågade om dom hade en påslös dammsugare, det hade dom, och jag köpte den. Det tog ca 10 minuter. Done! Liksom.
Men den visade sej vara en riktigt mesig tönt!
”Näe, jag vill inte suga upp större saker än en fjärdedels ärta!” säger den, och skiter jag i det och suger på ändå, så börjar den hacka och hosta som om den är döende.
”Skärp dej!” fräser jag åt dammsugaren.
”Aj! Aj! Aj! Aj!” tjuter den, så att jag måste stänga av den, lyfta på locket, titta in i magen och ta ut den lilla lilla lilla lilla ärta som gjorde ”ontet”.
”Mes!” fräser jag åt den.
”Nä, dammsugare!” säger dammsugaren irriterat och tror att jag tror att den är en fågel!
”Idiot!” tänker jag.
”Nä, dammsugare!” upprepar dammsugaren.
Då försöker jag låta bli att tänka ett tag, för tydligen kan den läsa tankar.
Jag dammsuger vidare.
”Observera att jag är en DAMMsugare!” säger dammsugaren. ” Jag vill ha DAMM – luddigt och härligt DAMM!”
”Meh, en liiiiiten intorkad ärta kan du väl suga upp!” säger jag och sätter munstycket mot den LILLA ärtan.
*host host host host host*
Jag får stänga av dammsugaren och ”hälla ut” den yttepyttelilla intorkade ärtan.
”Men, ge dej nu!!!” fräser jag ilsket till den otroligt mesiga dammsugaren.
”Jag är KÄNSLIG!” konstaterar dammsugaren, lite nöjt sådär.
Till slut är jag TVUNGEN att antingen borsta av hela golvet först, för att få bort alla små grejer och saker från golvet, ELLER gå och böja mej och plocka upp alla små saker och pryttlar, som dammsugaren får ont i magen av.
HerreGud!
Det är ju inte klokt!
”Passa dej så att jag inte hivar dej, och köper en ny dammsugare!” hotar jag.
”Gör det då! Det finns säkert någon som uppskattar mej mer än du gör, där ute i världen”, suckar min lilla töntmesiga dammsugare.
Vi är INTE sams än, dammsugaren och jag!
Vi är liksom på helt olika våglängd.
Vi funkar inte kemiskt, kan man säga.