Jag "fuskar" lite på lördagar och unnar mig något gott.
Inte i stora mängder men något jag inte "får"äta annars, tex lite god glass till lördagsfilmen.
Det fungerar jättebra vad det gäller mina blodvärden och hur jag mår rent allmänt.
Känner mig piggare nu när jag inte går omkring i ett ständigt "socker-koma" längre.
Men viktminskningen går sååå långsamt, för långsamt
Jag går ner ca 1/2 kg per vecka. *suck*
Jättebra, jag vet. För då behåller man vikten, när allt inte bara rasar av en utan det går långsamt.
Men mitt tålamod är ju inte det bästa, egentligen är det snarare icke existerande.
Och jag skulle önska att jag ställde mig på vågen och hade tappat 10 kilo, inte bara 1/2.
Som tur är mäter jag mig också när jag väger mig.
Och i centimetrar minskar jag mycket mer än i kilon.
Det är ju i alla fall lite uppmuntrande.
Och som svar på en outtalad fråga: Nej, jag är inte ett
dugg fåfäng. Och jag försöker inte att gå ner i vikt utan att behöva det. Inte heller har jag någon önskan att bli trådsmal, bara mindre överviktig.
Jag försöker tappa kilon för min egen hälsas skull.
En bättre hälsa och ett längre liv.
Kan man önska sig något bättre?
Det är det jag försöker att skapa för mig själv.