Kär leks dikt på sär skriviska
Dikten är ett utmärkt exempel på sär-skrivning. Den inleds såhär:
”Jag mötte henne på buss håll platsen
Hon var ensam stående mamma
och stod således ensam och väntade på bussen med sin barn vagn
Bussen var för senad och an lände först efter tjugo två minuter
Jag kollade på arm bands klockan”
Resten av dikten läses hos Ghost, länk ovan.
Skvitt har en ny chef.
Jag kan ju tycka att en chef borde vara bättre på de flesta områden än en underlydande, att chefskapet sitter i bättre utbildning, bättre meriter, bättre kunnande och så vidare. Men så är ju inte fallet alltför ofta.
I varje organisation finns det alltid människor i lägre position som har bättre kunskaper än sina chefer.
Skvitts chef har många brister och borde aldrig ha fått posten. Men Skvitts chef är också en mästare på något, så klart;
- på sär-skrivning!
Man skulle kunna tro att det var hon som hade skrivit dikten ovan, men så är alltså inte fallet.
Vissa människor anser att vi måste ställa krav på invandrares språkkunskaper, för ”svenskhetens bevarande” och av andra märkliga skäl. Och det är väl inte entydigt fel. Men först och främst måste vi väl ändå själva leva upp till kraven på kunskaper i det svenska språket!
Usch!
Sär skrivning!
Här är några riktigt bra särskrivningsexempel:
”BAD SHORTS – inte är de bra inte…
HUGG ORM – Effektivare än att slå den?
SKUM TOMTE – tar klapparna själv.
RÖK FRITT – bolma på bara!
KASSA SKÅP – inget att förvara något värdefullt i.
BIND GALEN – innan han skadar någon!
SNOR KRÅKA – stjäl en fågel.
JÄST SVAMP – alkoholhaltig?
ETT STYCK MORD – vill ni beställa något mer?
SJUK GYMNAST – kan behöva en sjukgymnast.”
Visst kan det bli komiskt! Exemplen är hämtade här.
Särskrivning är bara ett problem.
Det finns många andra språkliga problem för infödda svenskar med svenska som medfött modersmål. Med det språk som de borde ha fått med modersmjölken och uppenbarligen inte har fått, så borde det ha blivit tillrättalagt i skolundervisningen och därmed inte vara något problem.
Dock blir ju skolundervisningen bara sämre och sämre år efter år. Från att ha legat i absolut främsta ledet i Europa för 40 år sedan har kvaliteten på svensk skolundervisning nu sjunkit till en medelmåttlig nivå. Det innebär att vårt land tappar i konkurrenskraft. För Sverige som nation är det ödeläggande. Om det är Sverige som Sverigedemokraterna vill värna om är det skolan de ska göra till hjärtefråga istället för invandringen, som är helt nödvändig om en sund demografisk profil skall kunna upprätthållas.
”De elever som började skolan i mitten på 1990-talet fick vara med om ständiga nedskärningar. Skolbibliotek lades ned, elevgrupperna blev större, kuratorer och lärare blev färre. Nu finns det stor risk för att en ny generation svenska elever får vara med om samma sak. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund som SvD har tagit del av.” /SvD
Konsekvenserna borde utredas. Det är väl det minsta man kan begära och det är just vad Lärarnas Riksförbund gör:
”Lärarnas Riksförbund kräver att en skolkommission inrättas för att följa upp konsekvenserna av nedskärningar, uppsägningar och varsel. – Det är en uppenbar risk att den ekonomiska krisen kommer leda till sämre kvalitet inom den svenska skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.” / Klipp från tidigare inlägg av Skvitt.
Med tanke på att Folkpartiet sitter med i regeringen och att Folkpartiet har skolfrågor som hjärtefrågor, kunde man ju ha förväntat sig en uppryckning av de svenska skolorna under tiden som har gått sedan alliansregering tillträdde. Men så har ju inte skett! Tvärt om så sjunker skolans kvalitet varje år! Orsaken är inte bara privatiseringen, även om den har en inte oväsentlig betydelse.
Bilden ovan skapade jag till det här inlägget.
Det var då jag ännu inte konsekvent försåg mina bilder med ”skvitts.wordpress.com”.
Det är mycket som brister i kunskaper i det svenska språket hos det svenska folket, som i allt högre grad tycks kritisera invandrare för att inte kunna acklimatisera sig eller för att de har svårt med vårt språk. Och den kritiken tror jag oftare kommer från just de svenskar som saknar bildning i allt och till och med i sitt eget modersmål!
Se exemplet nedan!
Fundera!
Ser du felet?
Facit:
Är det priset man tar betalt så lite för?
Observera att det är en journalist som har satt rubriken. Av journalister borde man ju kunna kräva att de kan skriva rätt och riktigt och om det kravet är för högt ställt, vad kan man då kräva av vanligt folk som inte har språket som sitt huvudsakliga arbetsredskapet?
En annan skälig fråga är ju vad en lärare har gjort – som låter en elev gå ut skolan utan att ha lärt sig att använda skiljetecken eller att använda stor bokstav de kan ju skriva enligt detta exempel som du just nu läser som du ser är det inte lätt att följa med i texten visserligen är det inte så många som skriver på detta sätt men det förekommer och att det alls förekommer är ju helt otroligt! Eller hur?
Genus!
Tänk alla dessa genusfel som man stöter på titt som tätt.
Det borde väl inte vara så svårt att i våra skolor, till i vart fall våra infödda svenskar, lära ut våra vanligaste genus-regler? Och än mindre att ställa kravet på att åt åtminstone våra journalister har höga betyg i svenska. Den inramade texten i bilden nedan är ett direkt klipp från AFTONBLADET, men det kunde ju komma från vilken annan blaska som helst.
Av texten att döma är uppenbarligen Rogerio en man, men det är även Renata. Enligt skribenten rör det sig såldes om ett samkönat äktenskap, vilket det i verkligheten inte alls rör sig om.
Exempel två, mannen som på ålderns höst, eller när det skedde, förvandlades till kvinna:
Exempel tre: ”Den misstänkta 28-åringen bor sedan några månader i närheten av skolan. Han är tidigare ostraffad men…” Han var alltså man, men förvandlades till kvinna vid någon oklar tidpunkt!
Men det är ju värre än så!
För värre är det när man medvetet vill ändra språket när det inte finns något annat behov än ett rent politiskt sådant!
Pronomenproblemet
Det finns svenska språkförespråkare som i den extremistiska feminismens idé-förvirring, eller i en medveten politisk strategi, vill införa ett nytt pronomen i svenskan trots att det inte behövs. Jag syftar på ordet ”HEN”.
Hur uttrycker man sig om man vill undvika att krångla till det med att skriva ”han/hon”?
Skvitt förklarar:
Exempel:
”Han eller hon som inte klarar av att hantera genus …”
”Han/hon som inte klarar av att hantera genus …”
Man påstår att det är enklare att istället skriva:
”Hen som inte klarar av att hantera genus …”
Och därmed visar man sin okunskap i det svenska språket eftersom språket har en mycket bättre möjlighet att helt undvika genus i sådan mening: ”De som inte … ”
”Hen” är inte ens försvarbart som pronomen i syfte att undvika könspronomen eftersom det alltid går bra att att använda andra pronomen. Men det tycks som om vissa feminister inte vill kännas vid att kön finns. Ändå är de inte bara ur fortplantningsskäl viktiga. Det är bara att fundera på alla gånger vi könsbestämmer personer eller djur när det inte alls behövs. Till exempel: ”Stötte på en snubbe och helt plötsligt bet hans tik mig”. Det faller oss naturligt att säga så, hellre än att utesluta könsbestämningen.
Än värre skulle det ju bli på BB: ”Vad blev det? Det blev en hen!” Könet är det första en förälder vill veta!
Jämställdhet gynnas inte av att vi låtsas som att könet inte fanns.
Årtalsfelen
Allt som oftast hör man folk av alla bildningsgrader säga år ”tvåtusentretton”. Och jag undrar verkligen varför man plötsligt måste byta sätt att benämna årtal bara för att man passerade ett millenniumskifte. Ingen sa ju år ”ettusenniohundranittionio”. Men året därpå blev plötsligt år ”två tusen.”
Så lätt fungerar det inte. En språkregel är en språkregel och i detta fall säger den att efter år nittonhundranittionio kommer år tjugohundra och i dag har vi år tjugohundratretton. Jag tycker att man kan begära av journalister och professorer att behärska denna del av språket, men tyvärr är det lika vanligt bland dem som bland allmänheten i stort att man uttrycker sig fel och i engelsktalande länder säger man alltid fel! Med tanke på de engelskspråkiga influenser vi har i dag måste vi lära oss att bättre stå emot om vi vill bevara en god svensk språkstandard.
Det andra pronomenproblemet
I det här fallet handlar det om bristande skolutbildning. Det blir med andra ord ett fel som stigmatiserar. I sammanhang där människor måste skriva till myndigheter kommer de att behandlas sämre och mer sällan få rätt i sak om de inte behärskar att sätta rätt personligt pronomen i en mening.
Jag syftar på ”de” och ”dem”.
En del tror att talspråkets ”dom” kan ersättas med ”dem”. Och när de skriver vill de inte skriva ”dom” eftersom det inte låter korrekt. Och det är det ju inte heller. ”Dom” är inte riktig svenska, om man så kan säga. Förvisso är språk levande. Språk utvecklas. Inget hindrar att vi godkänner ett sådant pronomen så som varande ett fullvärdigt ord i både tal och skrift. Men vi har inte gjort det och det måste vi acceptera. Språk ska ju också vårdas.
Så här ligger det till:
Numerus: första person, i subjektsform = ”Jag” i singularis och ”Vi” i pluralis .
Numerus: första person, i objektsform = ”Mig” i singularis och ”Oss” i pluralis.
Numerus: andra person, i subjektsform = ”Du” i singularis och ”Ni” i pluralis.
Numerus: andra person, i objektsform = ”Dig” i singularis och ”Er” i pluralis.
Numerus: tredje person, i subjektsform = ”Han, Hon, Den, Det, Man” i singularis och ”De” i pluralis
Numerus: tredje person, i objektsform = ”Honom, Henne, Den, Det, En” i singularis och ”Dem” i pluralis.
Det folk gör som inte kan skilja på de och dem är att plötsligt tala barnspråk! ”Dem skrattade!” Jämför detta med det lilla barnet som säger ”Mig skrattade!”
Regel för den som har svårt för detta, tänk hur det blir språkligt om man byter ut de där svåra pronomen mot ”Jag” och ”Mig”! Låter ”Mig” rätt då ska det vara ”Dem”, men om ”Jag” låter rätt ska det vara ”De”.
Singularis och pluralis
En liga består av flera personer. Grips alla i ligan skriver man att ”Alla i ligan är gripna” och syftar på alla ligans medlemmar. ”Gripna” är ordformen för pluralis i det här fallet.
Om man skriver om gripandet av ligan som helhet är det ligan som är gripen. Den är inte ”gripna”. Men vore det många ligor som greps, då skriver man att ligorna är gripna.
Det här är ju alldeles självklart när jag påpekar det, ändå gör folk fel.
Hårklipparligan är gripen och alla i Hårklipparligan är gripna!
Ovanstående är inget undantag. Här är ett annat exempel: ”sångerskans familj är informerade”.
Hade hon en eller flera familjer?
”… sångerskans familj …” är singularis, men ”… är informerade …” tyder på att de var flera familjer eftersom det syftar på mer än en familj! Det skrivs ju i pluralis.
Tänk att det kan vara så svårt med svenska till och med för journalister, som ju är en yrkeskår med ordet som arbetsredskap!
Bonuslänkar:
”Svenska skolelevers resultat går utför. Kunskapsnivån är nu under genomsnittet för OECD-länderna visar en ny rapport. Utbildningsminister Jan Björklund tror att trenden fortsätter.” Det anser Riksdag & Departement.
