Maken hade ännu en stressig dag på jobbet (de har varit ganska många nu på sistone) och hade inte ens hunnit äta lunch igår.
Så på väg hem handlade vi snabbt och jag fixade kvällsmaten.
När han slukat omeletten försökte jag pigga upp honom.
”Vad säger du om att jag fixar kaffe på termos, vi kör en bit utanför byn och tar en stilla fika? Solen skiner och det är strålande vackert.” (Vi bor så att vi kan antingen sätta oss vid uthavet - next stop New Foundland – eller titta på en strålande vacker bergskedja med ett lavafält framför sig inom ett par minuters biltur.)
No go.
Jaja, jag försökte i alla fall.
