Såvitt jag kan märka hittills, så kommer jag bli sen med mensen. Vi får se under dagen i dag, det är typ sista dagen för att den inte ska vara senare än den var någon gång under hela fjolåret.
Jag kan inte tänka mig att det beror på något annat än beskedet om min tumör. Så rädd som jag blev då, det önskar jag ingen. Det går nog att bli räddare, det var säkert inte en tolva på en tioskala, men det räckte till!
Så det är det enda jag kan tänka, såvida jag inte på riktigt är på väg in i klimakteriet.
Fascinerande.
(nej, jag är inte gravid)
