Detta inlägg handlar om sex.
Det är rätt intressant hur ofta folk liksom bara bestämmer hur det är. De har en inre bild, och plötsligt är den facit. För alla.
Tex som ett inlägg på Familjeliv nyligen, där en kvinna bara konstaterar ”Smisk förminskar och förnedrar kvinnan”. Och ”Smisk skickar starka signaler att det är fritt fram att förminska och dominera kvinnor på männens villkor. Att de får använda sin fysiska styrka till att slå sina kvinnor.”.
Alltså, jag vet inte om man ska skratta eller gråta. För oss – och säkerligen för många fler – finns det noll förminskning eller förnedring av Anna. Och att hon går igång på smärtan som utlöses vid (rätt sort) smisk/pisk, ger inte mig signaler att det är fritt fram att förminska och dominera kvinnor i allmänhet. Vilken goja! Det ger mig däremot signaler om att det är skönt för Anna, hon går igång på det, hon går igång på det bland annat för att det är just jag som gör det, och att hon tillåter mig och ingen annan att göra det. Och jag får lägga en hel del koncentration på att slå lagom hårt, och att träffa rätt, dvs att inte alls använda ”min fysiska styrka” helt vilt. Det skulle för övrigt inte vara svårt för Anna att ge mig samma smisk/pisk med hennes mindre fysiska styrka, om det nu hade varit så att jag hade gillat det. Det handlar ju för fasen inte om vem som orkar övermanna vem! Tror man det har man missförstått en del av det här med den tillit osv som krävs för att saker alls ska fungera.
Sen ser man i den tråden, att det hjälper föga hur folk försöker förklara, för hon vet redan att det handlar om ”…att använda våld för att förtrycka kvinnan” och att ”Smisk och dominans är ett hot mot jämställdheten.”. Ja, jösses…
Men, man ser saker från andra hållet också. Om någon lite försynt undrar om det här med BDSM på något forum, och är lite nyfiken på det, så kommer det ganska snabbt svar som beskriver riktigt avancerade saker, och, som ett brev på posten, ”Och så MÅSTE ni ha ett stopp-ord!”. Alltså, Anna och jag måste väl ändå anses hålla på med BDSM antar jag, fast jag inte riktigt tänker på det så (vi har mest härlig sex, ju). Och inte fan måste vi ha ett stopp-ord! Bara för att man håller på med någon del av BDSM, säg bondage, så har inte den normala förmågan att uppfatta mänskligt tal upphört att fungera. Säger Anna ”Näe, det vill jag inte göra, det blir för mycket!”, eller ”Aj, jäklar vad den sved, hihi!”, så förstår jag det. Jag skriker inte ”Du ska vara tyst!” eller så. Självklart, om vi skulle övergå till ett rollspel där hon snyftar och ber att jag ska sluta, men jag ändå fortsätter, då behöver vi ett stopp-ord. Men inte förrän då. Och en som på en diskussions-site ställer en försynt första fråga om tex bondage, måste man skrämma bort den med snack om att de genast måste ha ett stopp-ord, att de måste skriva kontrakt, och allt vad det kan vara? Och, som jag började med, måste man utgå från att alla andra gör eller tänker som man själv gör?
/Hasse
