Förstår inte vänskap där den ena ständigt pratar illa om den andra och ändå fortsätter att ha kontakt – säger inte det mer om den som klagar?
Och vad får man ut av att prata så om andra? Mina vänner duger som de är, jag tycker om dem för att de är just de!
Det var ju därför vi en gång blev vänner.
Postat i:AftonbladetBlogg, Hälsa, Livet, Tankar, Vänskap
