När jag är ensam och låter bli att diska i några dagar, växer diskhögen, men ”utan-diska-dagar” kan bli upp till fem stycken utan att det är några större problem.
Men när Grabbarna Grus är här räcker det med TVÅ dagar för att diskhögen ska nå sin ”smärtgräns”….
Hm….
Konstigt.
Grabbarna Grus tycker att jag ska koppla in diskmaskinen. Men jag vågar inte. För OM jag gör fel kanske det blir en stor läcka och då kommer inte försäkringen att gälla och bla bla bla…
…kan jag ju skylla på.
Grejen är egentligen att jag inte tror att jag kan. Man ska ju montera in rör och grejer och sånt.
Jag som trodde det bara var att stoppa in sladden i väggen!
Oj oj oj, så korkad man kan vara.
Grabbarna Grus tycker att jag är lite småkorkad som skriver om disk så ofta. Eller kanske inte korkad, utan mer….töntig! Eller vad man nu säger ”nuförtiden”…mesig!? Näe, hittar inget vettigt ord. Tråkig?
Men så är jag ju ”värsta 70-tal” också, i det mesta jag gör. Säger mina ”90-talssöner”.
Inte så konstigt faktiskt, för jag växte ju upp då, och det byggdes väl in ett ”värsta-70-tals:ism” i mej.
I ryggraden.
Shit happens, kan man konstatera.
Eller nåt.
