De tycks trivas ihop, människorna och deras fantasifulla skrönor om Gud, tomtar, troll, vättar, skogsrån och jordens undergång…i år är det Mayakalendern som spökar, inte Näcken och Bäckahästen.
Vintersolståndet har alltid inom olika religiösa system uppfattas som anmärkningsvärt och firandet av julen hade ursprungligen en koppling till detta solstånd. Vintersolståndet, eller Tomasmäss, den 21 december, var i Sverige helgdag fram till 1772. Det var helige Tomas namnsdag. Han hade enligt legenden döpt de tre vise männen, och dessutom varit missionär i Indien.
Tomasdagen är årets kortaste dag och julfriden började för djur och människor, och förberedelserna för den stora helgen skulle vara klara. Julfriden, som varade fram till trettondagen, ansågs vara av Gud befalld. Den som begick ett brott under dessa dagar fick sitt dubbelt straff. Magin låg i luften och man skulle avhålla sig från sådant som gick i cirkel: mala, slipa eller spinna. Under Tomasnatten så var all ”kringgärning”, dvs. varje form av snurrande, förbjuden. Men julölet skulle denna dag avsmakas. Tomas var den av Jesu apostlar som hade svårast att tro på sin mästares uppståndelse. Först vill han, enligt Johannesevangeliet, se hålen efter spikarna i Jesu händer och han ville sticka sin hand i hans sida. Han nöjde sig icke med Jesu uppmaning: ”Och tvivla icke, utan tro! Saliga äro de som icke se och dock tro.” Det har fått Tomas att i kulturhistorien spela rollen som skeptikern, som ”Tomas tvivlaren”. Tvivel, en förmåga till kritiskt tänkande är alltid sunt, speciellt vid denna tid på året och lika mycket i nutid som då ”trollen” smög kring husknuten. I dag smyger trollen på nätet, i media och kanske främst inom politiken, ibland till och med beväpnade, med järnrör och helrör!
Tomasmäss och Tomedagen har i Norden blivit en dag som förknippats med många traditioner och ”regler”. För den som ville säga upp en torpare eller arrendator var Tomasmäss den lagenliga tidpunkten. Tomasdagen var också tidpunkten för att säga upp gårdens råttor och möss. Det gjorde husfar iklädd finkostym och tillönskande sina husdjur bättre anställningsförhållanden på annat håll. I granngården till exempel! Tänk er landets centerpartister, t.ex. Eskil Erlandsson vandra runt i ladugården, uppklädd i frack, under det att han säger upp mössen…
…ja, lika väl som att han/de presenterar sitt idéprogram!
Tomasdagen var också den dag då de på landet bosatta åkte in till staden för att julhandla på den speciella julmarknaden, återigen är idag så likt i går och nog är det sant att idag bara är i gårs i morgon… och jag undrar, blir det nytt julhandelsrekord igen?
Tomasnatten är farlig, håll er inne då så inget ont händer er! Enligt gammal folktro var det denna natt som allt oknytt och trolltyg var ute och ställde till det. Passade man sig inte så kunde man råka riktigt illa ut.
Vattnet färgades rött som blod denna natt, trodde man, och alla kvarnar stannade av sig själva. Vattnet i åarna och bäckarna sades rinna baklänges och andra berättar att källvattnet förvandlades till vin (det sistnämnda låter bra tycker jag).
Om man var tvungen att gå ut efter mörkrets inbrott skulle man hålla ihop knäna så mycket man kunde, annars fanns det risk att ”Glåp-son” (gluffsuggan) kom springande och skar upp en med sin tandade vassa rygg. I främst Blekinge varnade man för denna hemska gris av hon-kön som hade lysande röda ögon. ”Glåp-son” dök oftast upp för att köra iväg de som försökte sig på att gå årsgång, det vill säga de som försökte sig på att ta reda på vad som skulle hända det kommande året. Man skulle besöka sju kyrkor i sju socknar, och blåsa genom nyckelhålet på kyrkportarna. I det sista nyckelhålet skulle man kika in och då skulle nästa år i ett nafs passera revy. Därpå skulle man springa för brinnande livet om inte Glåp-son skulle få tag i en. Man kunde eventuellt muta henne med några äpplen. Vid den årstiden var äpplen hårdvaluta förr i tiden.
Nyfikenheten har ofta ett pris, som att springa mellan ju socknars kyrkor och samtidigt hålla ihop knäna…jag avstår, firar dagen med en sup, eller två och fortsätter stillsamt med årets julstäd.
” – Hur fan kan det samlas så mycket damm under ett år?”
