Hur ligger det egentligen till?

Går världen under i dag och har maya-indianerna förutspått den saken?

Om världen går under i dag så måste det bero på någonting som vi inte just nu har en aning om, för i så fall visste vi det redan.

Vad skulle jorden kunna gå under av?

Jo, faktiskt en hel del. Och det som är riktigt och absolut riktigt säkert är att jorden går under i sinom tid, men det ligger långt in i framtiden, så vi behöver inte oroa oss för just detta, det oundvikliga, det vi vet verkligen kommer att ske och hur det kommer att ske, samt ungefär när det kommer att inträffa. Oundvikliga, som är vadå?

Och vem eller vad är orsaken till det? Jo, solen, den livgivande stjärna som vi har att tacka för vår existens. Den kommer också att bli vår död.

Just nu är solen i sin medelålder, ca 4,5 miljarder år gammal. Och nu när den börjar åldras så sakteliga kommer den också att svälla och öka i ljusstyrka. Om en miljard år kommer solen att lysa 10% mera, vilket ger oss en genomsnittlig temperatur kring 50 grader. Då börjar haven att dunsta bort. Men redan om 600 miljoner år, kanske så mycket som 800 miljoner år, då kommer atmosfären att innehålla en så hög halt av koldioxid att både växter och djur dör om de inte kan anpassa sig. Och denna nivå på koldioxid har inget med våra dagars utsläpp att göra.

Om cirka 1,6 miljarder år har våra oceaner helt kokat bort och dunstat ut i rymden. Utan vatten – inget liv.

6 miljarder år senare har solen svällt upp till en röd jättestjärna som slukar de inre planeterna. Först Merkurius, sedan Venus och till slut jorden också. Då är det absolut adjöss med hela planeten, som ju har varit steril och obeboelig i fler miljarder år vid den tiden!

Men vi behöver inte bekymra oss. Mänskligheten lär inte skilja sig från andra arter utan kommer som alla andra att gå under av sig själv, om inte annat för att vi förändras genetiskt till den grad att våra efterlevande inte vill räkna sig till oss annat än som modernare art med oss som stamform. Och det gör de säkert klokt i med tanke på hur vi i dag beter oss mot varandra och mot vår planet och miljön den har skapat åt oss.

Vad mera kan hota oss?

Att en stor himlakropp dimper ned på jorden är högst möjligt och mer än sannolikt, men knappast i dag. Om det sker inom 10 år är inte särskilt troligt, men det vet vi inte. Inom 100 år, antagligen inte och sannolikt inte heller om 1000 år. Men i framtiden, ja, helt säkert. Kanske om 1 miljon år, kanske om 100 miljoner år, men inte idag 21 december 2012!

Supervulkanen Yellowstone får ett utbrott? Ja, nog blir det en pärs för jordens alla livsformer, men vi överlever nog. Fast vi kanske bara kommer att vara några miljoner, eller färre, överlevande människor på klotet efter det. Det kommer att ske, men inte i dag, inte om 10 år, men kanske om 50, 100 eller 1000 år. Än lever hon, fast det var länge sedan hon ilsknade till senast, 640.000 år sedan, närmare bestämt. Men hon brukar ha utbrott med cirka 600.000 års mellanrum, så hon har gått över tiden den här gången! Tänk på det när du ska förnya din hemförsäkring!

Mer sannolikt är nog att mänskligheten decimeras av någon smittsam farsot, men de flesta lär ändå överleva.

Fler kan då tänkas dö ifall det utbryter ett regelrätt kärnvapenkrig mellan de största kärnvapenmakterna på jorden. Det kan utplåna oss en gång för alla, men inte lär det ske i dag.

Det finns bara en enda kraft som kan utplåna oss i dag och det är en gammablixt från en relativt närliggande supernova modell lite större, en så kallad hypernova. Men astronomerna har ganska god koll på vad som finns i vår del av galaxen och någon kandidat att hota oss är inte upptäckt än. Det närmast till hands liggande objektet är den röda jättestjärnan i stjärnbilden Orion, nämligen Betelguese.

Men varför påstår då maya-kalendern att vi ska gå under i dag?

Svar, den gör inte det. Den säger ingenting om det. Det är bara folk som har lurat i oss det.

Jasså, vad ligger då bakom denna skröna?

Mayakalendern

Mayaindianerna hade flera sätt att räkna tiden på och gemensamt för de olika sätten var att de var cykliska. När en period var slut började den om på nytt. Huvudsakligen rörde det sig om tre kalendersystem som fyllde olika funktioner. Den heliga kalendern Tzolk’in var på 260 dagar. Sedan började den om på nytt. Haab’-kalendern hade 18 månader som innehöll 20 dagar. Årets avslutades med 5 extra dagar för att få allt att stämma med årets 365 dagar.

Tzolk’in och Haab’ kombinerades och på så sätt fick man en cykel på 52 år. Den 52-årscykeln hade även aztekerna och det spelade faktiskt Hernán Cortés i händerna när han klev i land i nuvarande Mexico och besegrade Aztekerna. Men det är en helt annan historia.

52-årscykeln var särskilt användbar för att hålla reda på när olika händelser i en människas liv inträffade eftersom 52 år motsvarade den tid en människa kunde förväntas leva. Men för att överblicka längre tider behövdes en annan cykel. Då använde man sig av Baktun, en cykel på 144.000 dagar. Deras största cykel var 13 Baktun, vilket är 5125 år.

Med sin kalender räknade de ut att jordens skapades 11 augusti 3114 f. Kr enligt vår egen tideräkning. Och deras cykler i kombination löper ut i dag, för denna gången. Men det är inte slut på tiden eller på jordens existens för det. Allt börjar bara om igen i en ny cykel och en ny och en ny. Frågan är hur de tänkt sig att fira denna dag.

Kanske de kommer att fira den, i dag. För Mayaindianerna lever än i dag, det är bara stora delar av deras kultur som har gått förlorad, på gott och ont. På gott därför att deras offer-riter var synnerligen grymma.

Blogg om Mayakulturen, med början Förklassiska perioden.

Läs också Mayakalendern och medvetenheten, reflektioner kring vår tid.