”Arbetslöshet – en ideologisk fråga…”
Birger Schlaug har mycket intressanta tankegångar i inlägget med rubrik som ovan.
Här är några lösryckta meningar, men de säger i korthet vad han vill ha sagt:
”Någonstans på vägen blev det fel.
Vi blev fångar i myten om lönearbetet.
Uppriktigt sagt förstår jag inte upprördheten över att jobben inte räcker till.
Den viktigaste konkreta politiska åtgärden i vårt samhälle nu är – hävdar jag – att dela på jobben, sänka normalarbetstiden.”
Mycket konkret och ett borgerligt sätt att närma sig problematiken. Inte ett enda ord om klassernas motsats, klassernas kamp och klassernas oförenliga intressen.
Visst kunde man dela på jobben, om det låg i kapitalets intresse. Och visst kunde vi ha full sysselsättning, om det låg i kapitalets makt.
Om vi slapp bourgeoisien kunde vi jobba 30 timmar i veckan, eller 40, eller 50 timmar. Om vi önskade det. Men inte med bourgeoisien vid makten.
Om arbetarklassen var sin egen herre skulle alla möjligheter öppnas. Då var det inte konkurrensen om profitabla tillgångar som styrde, då var det människan och hennes behov.
Men vad kan man förvänta sig av en borgerlig politiker?
Jag tycker det är lite tragiskt att Schlaug aldrig har klarat av att se de verkliga drivkrafterna som vekar i våra samhällen och driver historien framåt. Han är ju annars en intelligent man, men han har skygglappar för klassernas samhälleliga och historiska roll och utan att förstå klassernas inbördes kamp kan man inte heller förstå historien, nutidens motsättningar eller ana vad framtiden har i sitt sköte. Det blir som att bara leva i nuet, som om tiden stod stilla, eller kryper fram i jämn rytm helt fri från de språng som faktiskt ändrar historiens gång och får den att ta nya vägar så fort som tillfälle yppar sig.
Han ser inte att historien är som en organism, med ett liv som följer vissa lagar på samma sätt som ett levande väsen.
Det är lite tragiskt att Schlaug har dessa skygglappar och begränsade synfält eftersom han är en av få politiker som jag tycker verkar helt ärlig, såvitt jag har förstått saken. I det avseendet är det klass på honom, men han ser inte samhällets klasser, vilket jag avsåg med rubriken.