Hon, eller han, jag vet inte, de går alltid klädda likadant…studerade mig noga, både avvaktande försiktigt och väldigt nyfiket. Min vita ”varg” såg henne inte, hon hade näsan i markhöjd och ”läste tidningen” med all sin uppmärksamhet.
Den lilla gråklädda skönheten vände sin näbb mot en hästkastanj, greppade den och flög upp på det smidda räcket, såg sig omkring och flög vidare…uppåt och landade vid gatlyktans lampfäste. Hon släppte kastanjen och följde dess hädanfärd mot asfalten med totalt fokusering. Arbetet lyckades och kastanjen splittrades mot gatan, mitt på övergångsstället…den gråklädda inväntade att trafiken stannade och hon hade tur. Tanten med den röda rollatorn tog lite tid på sig att korsa vägen och kråkan hann plocka upp matbitarna från vägen innan bilarna fortsatte sin färd.
Jag blev ganska fascinerad av kråkans arbete och lyckades se proceduren upprepas två gånger till…
Det är inga dumma djur, de är inte som vi och det är välkänt att de känner igen mänskliga ansikten. Troligtvis känner du inte igen olika kråkor, även om du tittar noga…eller, gör du?
En forskningsstudie utförd av bl.a. John Marzluff vid University of Washington (USA) styrkte via PET-kameror, samma metod som används vid hjärnstudier av människor, att kråkor har en välutvecklad förmåga att känna igen människors ansikten. Ansikten som var erfarenhetsbaserat förknippade med hot och fara flydde de undan, ansikten som innebar föda, snälla ansikten, förhöll de sig förväntansfullt avvaktande till…kanske det bjuds lite godis?
Kråkorna reagerar som vi, vid fara/hot reagerar de delar i hjärnan hos dem som också reagerar hos oss, talamus, amygdalan och hjärnstammen. När de såg trevliga ansikten och det förväntades godis stimulerades bland annat striatum, som kopplas till känslor av välbefinnande.
Det är uppenbart och bevisat att kråkorna känner igen ansikten, även våra och de reagerar exakt som vi…möter du en riktigt otrevlig typ som tidigare varit dum mot dig, ja då går du nog helst undan, detsamma gör kråkan.
Så med hänvisning till det här med respekt, möter du en kråka så bjud på en bugning, ett leende och gärna någonting gott!
…och nog är de vackra!
(Foto: Gabriel Abril).
