Jag har varit med i manifestationerna « Mariage pour tous » här i Paris, jag stöder aktivt de mänskliga rättigheterna och respekterar de olika opinionerna. Nu har L’Assemblée Nationale, den franska motsvarigheten till Riksdagen röstat igenom en artikel som öppnar för ett könsneutralt äktenskap här i Frankrike. Så nu tas det första steget mot en rättvis lagstiftning, men problemet kommer att kvarstå i det franska samhället, en liten grupp som skriker och påstår att de representerar en hel folkgrupp, i själva verket så representerar de bara sig själva.
Men kommer ett könsneutralt äktenskap att förändra de homosexuella parens vardag? Ja, om vi pratar om deras rättigheter, men nej, om vi pratar om trakasserier och förföljelser av homosexuella. Även om homosexualitet inte längre anses vara en sjukdom av den franska staten så finns det religiösa grupper som kommer med påståenden om att de har helat homosexuella personer, vilket ej är fallet i verkligheten. Folk söker ju en identitet i livet och det har inget med sexualitet att göra.
Nu till det som verkligen verkar vara det som stör i debatten om ett könsneutralt äktenskap, adoption av homosexuella föräldrar och konstgjord befruktning, vilket även män skulle kunna genomgå, det räcker med att placera en livmoder i buken och ge honom en hormonbehandling, sedan ett kejsarsnitt. Det som visades i filmen Junior fungerar faktiskt rent medicinskt, med en rigorös medicinsk kontroll under graviditeten. Men det är ju inte det som är problemet, det är själva frågan om att barn ska få ha två föräldrar av samma kön, två kvinnor accepteras ändå lättare än två män, som i många fall anses vara pedofiler.
Men vad behöver ett barn under uppväxten? Trygghet och kärlek, ett stöd från föräldrarna för att växa upp till en vuxen och trygg individ. Men problemet ligger i omgivningen, det är den som påstår att det är fel att tillåta ett homosexuellt par att skaffa barn, men samtidigt så skiljer sig de heterosexuella föräldrarna sig och skapar ofta en otrygghet hos sina barn, vilket i de flesta fallen går över med tiden, men många mobbas av sina kamrater i skolan, och nu pratar jag om barn till heterosexuella föräldrar, tänk er då ett barn till homosexuella föräldrar. Det är egentligen föräldrarnas åsikter som speglas genom de barn som mobbar barn till homosexuella, det är föräldrarna som ger en dålig bild av homosexuella, framförallt homosexuella män, som jag skrev tidigare, de anses vara pedofiler, men pedofili är en psykisk störning och homosexualitet är en sexualitet.
Nu till rättigheterna, det behövs rättigheter som är jämlika, homosexuella par behöver ett socialt skydd vid dödsfall av en partner, vilket inte riktigt är fallet med Le PACS, det saknas väsentliga delar i lagen för att ge fullt skydd, en änkepension till exempel. Här i Frankrike så var de homosexuella tvungna att deklarera allt för att ha rätt till en änkepension, medan heterosexuella behövde bara gifta sig för att ha dessa rättigheter. Rätt till adoption ger ju inte automatiskt rätt till att adoptera ett barn, det krävs så mycket mer och även heterosexuella par måste kämpa för att få adoptera ett barn, vilket egentligen är bra, ty barnets väl borde vara i första hand, även när stjärnor och artister adopterar ett barn.
De facto så är det inte själva sexualiteten som är problemet i debatten, det är människosynen som genomsyrar debatten som nedvärderar homosexuella.
Maria Thunholm, UMP Paris
