Storan for iväg till sin pappa i Hemstaden dagarna före jul och har inte kommit tillbaka.
En tid innan hade hon kärat ner sig i en 18 år äldre man och nu är de tillsammans. Man? Han ser ut som om han vore 10 år yngre (minst!) och verkar bete sig som om han vore ytterligare 10 år yngre.
Jag kan inget säga eller göra. Bara härda ut. Även om jag har en himlens massa åsikter.
En enda gång har jag pratat i telefon med henne. Min ansats var bara att prata men som vanligt så spårade samtalet ut och jag blev förbannad för att hon inte tar itu med sitt liv.
Jag kan inget säga. Bara härda ut. Jag kan bara fortsätta skicka tips på jobb och lägenheter och hoppas att hennes negativa och destruktiva beteende upphör.
Jag både saknar och inte saknar henne. Jag saknar inte allt tjafs och bråk om jobb, skola, framtiden, pengar och regler här hemma. Jag saknar hennes härliga skratt, hennes småblonda beteende och hennes närhet.
Jag saknar henne, inte hennes beteende.
Vad säger hennes pappa om allt detta? Jag vet inte. Jag lämnade för några veckor sedan ett meddelande på hans svarare om att han skulle ringa mig. Han har självklart inte ringt tillbaka. Han väljer som vanligt den lättaste vägen. Precis som Storan gör.
