Det har varit en förvirrande morgon med ångest och oro för min farfar, och givetvis för stackars farmor!
Det är tur att bror och Emmz finns! speciellt då en annan inte räcker till så långt då det kommer till plötsliga och oförutsägbara händelser som denna.
Det vart en lång och underlig natt, en oerhört tidig, ovetandes, förvirrande morgon med gråten i halsen och ångesten virad runt hjärtat…
Har pratat med farmor nu, ska fara med henne in till sjukhuset så fort besökstiden börjar, har yrat runt nu och försökt packa ner sysselsättning åt mig själv så att jag inte kommer att bryta ihop där inne, låter kanske lite själviskt men det är faktiskt för deras skull, vill ha fokusen på farfar och inte på ett nervsammanbrott, dessutom är jag inte till någon nytta i det stadiet.
Jag är verkligen inge bra på sånt här…såna här situationer…alla tankar och känslor är i ett enda kaos…hoppas på att det kommer att lägga sig då jag har fått träffa honom, se honom, försäkra mig om att han kommer att bli bra igen! *för det ska han bli*
Och mensvärken från helvetet har jag också, både i tjejmagen och huvudet…usch…vart mycket gnäll nu…*skäms lite*…
Näe *biter ihop och upp med hakan*
Ska slänga på mig lite kläder så jag är fit 4 fight då farmor är redo att fara!…lilla farmor…
