Jag avskyr Första Mensdagen.
Jag vaknar trött.
Jag är fet.
Jag är ful.
Jag är gammal. Står vid gravens kant nästan.
Jag är ledsen i mitt hjärta.
Jag vill inte träffa folk. För ni vet, jag är så fet och ful och trött och tråkig.
Jag har ont i magen.
Jag har ont i ryggen.
Skithormoner.
Jag gnällde en smula i morse. Klagade lite.
Så när jag bad Maken hämta ett par örhängen åt mig kom han med mina fina papegojörhängen.
”Så du kanske känner dig lite gladare. De brukar ju få dig att le.” :-)
