Ja tredje ljuset är nu tänt…kanske är det dax att pyssla lite …ta fram lite mer glitter så att julen blir lite ljusare…så ljus den kan bli…i min lilla vrå. Min allra största stjärna ..fö ett hjärta inköpt på ikea var icke fungerande längre och det gick att utröna av förpackningsinfon att den nu bara är att kasta i soporna…den som lyst upp så många jular nu har gjort sitt…tråkigt. Gran har vi varit utan några år nu så det blir det ingen …men golvljustaken får stå modell och fick en ljusslinga om sig så där ståre den nu och lyser likt en liten en med mossa och ljus…så fin en liten stake nu kan bli.
Jag har sovit som en kratta inatt…men så var ju lördagen varit som ett riktigt bottennapp…kom inte igång alls igår …och jag lät det vara så…visst jag var uppe och fixade och donade…med det som måstes ..men sen vet i sjutton va jag gjorde…läste, stickade, skrev, lagade mat ja sånt man alltid gör…men det känndes ändå som om jag inget fick gjort…luften gick väl ur mig …efter veckans val…ett val som var oundvikligt för att komma vidare i livet…det känns som om ödet nu vilar i någon annans händer…att jag inte kan göra så mycket mer och det var väl det som jag kom till insikt med den gångna veckan och det är lite skrämmande…att jag suttit fast likt ett bottennapp länge nu och kanske plötsligt rycks upp till verklighete efter så lång tid där nere i dyn är lite läskigt …va händer nu då…då jag äntligen kan se lite ljusare på tillvaron igen? Man vänjer sig vid eländet och man fungerar utåt som vanligt…ingen vet, ingen ser hur jag våndats emellenåt…man håller masken…man vill inget hellre än att det ska vara som vanligt …men det är det ju inte så det är konstigt egentligen att man går runt och låtsas att allt är bra …för det är det inte…jo så bra det kan bli under de förutsättningar jag har just nu..
Det är läskigt att inte veta vem som håller i fiskespöt nu…vem som drar upp bottenappet…från den dyiga botten….jag får sluta att tänka på vem eller vilka, det visar sig snart ändå.
Så jag fortsätter med det jag ska göra…dagarna rullar på och jag försöker finna mening med de små tingen i livet …det är det som håller mig uppe…och vaken om nätterna..de nätter då jag inte kan koppla av och ligger och vrider mig i gropen.
Det är konstigt ..här sitter jag i min lilla lya, mitt i livet då det ska vara som bäst…jag har börjat om från scratch…från ingenting…från någonting som jag trodde var för evigt…så kan det gå om man inte ser upp…och vårdar, ser om det som är värdefullast av allt…familjen …man måste värdesätta varandra inte ta varandra för givet…det är så enkelt men ändå så svårt…att leva samman i samförstånd och uppskatta varandra för dem man är …jajaja …det är över nu…man lär sig så länge man lever… de läxor man fått genom livet är att man inte kan göra mer än sitt allra bästa ..är inte det nog så är det inget att göra åt..man får vara nöjd ändå…man kan inte kunna allt …allt hänger inte på det…för det gäller att samarbeta och ta vara på varandras egenheter.. man ska ju komlettera varandra..inte motarbeta och leta fel hos den andre…det är lättare sagt än gjort..att leva i samförstånd är nog den svåraste utmaningen man står inför då man faller för varandra …att hålla lågan brinnande, att växa tillsammans och ge varandra frihet att vara den man är…frihet ja kärlek kan inte växa utan frihet…kärlek som hålls fast kommer inte långt …eftersom man sitter fast.
Oj …nu blev det ett inlägg direkt från mitt hjärta igen…jag svammlar och grubblar för mycket ibland…men det är bara en del ur processen…ett sätt att bearbeta för att kunna gå vidare… jag lättar mina tankar här inne och har ser man det i skrivna ord så kan man lättare förstå vad det är jag går igenom…så det är bildskärmsterapi på hög nivå 
jag bedriver självterapi …
Nu ska jag äta min havregrynsgröt och sätta fart …idag ska jag inte sitta fast som det bottenappet jag kände mig som igår …jag ska upp till ytan och andas lite …samla energi…kraft och hoppfylld ska jag fortsätta där jag var i fredags…tar en vecka i taget …dag för dag natt för natt …snart är detta hundår över och ett nytt år ska firas…ett nytt bra år …framtiden ser ändå ljus ut…fastän det ser mörkt ut nu …men det behövs mörker för att det ska kunna bli ljust…eller som Alfons Åbergs pappa säger …man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt!
Så sant så sant..
SES!
Postat i:AftonbladetBlogg, bilder, grubbel, humor, Sorg Tagged: tredje advent bottenapp val kraft kärlek frihet
