Lördag kväll och jag sitter ensam framför datorn. Barnen är hos x:et och kärleken har däckat efter att jag stoppat i henne lite medicin. Känner mej lite ensam men har det rätt bra ändå. Jag har ju facebook där jag kan kommentera nån status och få några ord tillbaka. Ta lite plats i någons virtualiserade liv. Har dock för ovanlighetens skull ringt till min mor. Blev trevligt även fast jag inte visste vad jag skulle säga. Så läser runt på era bloggar men kommer inte på vad jag ska skriva till er. Har en period nu när jag känner mej osäker på hur jag ska vara inför folk. Rädd att inte bli omtyckt och känna mej mer ensam. Även med de jag känner. Därför blir det väldigt få kommentarer som kommer iväg härifrån. Till er som trots mina uteblivna svar fortfarande skriver till mej, antingen här, på twitter, på whatsapp, sms, facebook, sms, mail, eller bara gillar, ni är väldigt uppskattade! =)
