Det är helt uppåt väggarna. Ja, om ni förstår det gamla talesättet. Vem är vi eller du att bestämma om andra människors liv? Kan man vara så förmäten att man tar sig friheten att säga: Att så här är det. Punkt. Jag önskar att jag aldrig blir den människan. När en människa inte tänker själv, blir jag rädd. Länge leve kvinnors rätt att finnas i det offentliga rummet. Länge leve suffragetterna. Länge leve kampen om människorvärdet…
Postat i:Okategoriserat Tagged: älska kvinnor, kvnnokamp, suffragetter
