Det är ju inte någon hemlighet att jag inte tycker om oplanerade saker eller händelser, saker som jag inte har hunnit få smälta in innan det sker, igår så var vi över och firade min älskade farfar och som vanligt knatade vi över lite tidigare än sagt och bara någon minut efter att vi tagit oss in så ringer det på dörren igen, jippi tänkte jag, mamma eller bror och Emmz kommer redan! men inte då, in kommer min biologiska (för er som inte riktigt känner mig så bröts kontakten för många år sedan då han oförlåtligt svek både familjen och släkten) precis som gubben i lådan så dyker han upp där man minst anar det…and I HATE it!!!…men, oavsett vad jag känner (eller inte känner) så gladde det mig lite att han kom, men enbart för farmor och farfars skull…
Jag vet att det inte är speciellt ”moget” att medvetet frysa ut en annan människa, men jag har verkligen ingenting att säga den här mannen, all ilska och skit jag burit med mig i så många år släppte jag helt då jag konfronterade denna man för några år sedan, han står fortfarande inte för vad han har gjort eller sagt, han påstår att han är så oskyldig.
Jag kan inte annat än att ignorera honom helt, jag accepterar att han existerar men jag varken behöver eller önskar någon relation till honom och jag har ingen orsak att ens säga hej, för skulle jag yttra den meningslösa frasen så skulle nog muren rasa och andra ord skulle svämma ur ofrivilligt, och den energin den vågen skulle kräva av mig för att få en hjärnlös individ att förstå innebörden av dennes handlande är helt enkelt inte värt det!
Så, firandet kändes lite avigt.
Efter ett par timmar så gick vi iallafall hem, vilket var skönt, inte med tanke på den biologiska utan för att jag är så himla trött och slut av förkylningen…gick ju dit trots febern, är ju så sällan vi träffas allihopa och jag ville inte att den här bajs förkylningen skulle få mig att missa tillfället.
Tidig kväll och en dålig natt, har varit vaken sedan småtimmarna…tröttheten river i mig, värk i hela kroppen och en trasad näsa efter allt snytande…
Det har gått så pass långt att jag sitter med en kopp Te nu…MED honung i *och jag hatar både och* hade hellre önskat att jag satt här med en bytta Ben & Jerry glass!!!
Men jag orkar helt enkelt inte ta mig till affärn, inte vet jag heller om jag hade kunnat om jag hade orkat för jag tror det är något som är trasigt på bilen…vid fjädringen baktill…det sticker ut en pinne strax bakom däcket på insidan…och jag har en känsla av att det inte är något positivt…*himlar med ögonen*…
Får se vad bror säger när han får tid att ta sig en titt…just nu så orkar jag inte tänka på vad det här problemet kommer att innebära ekonomiskt osv…
Näe…åter till soffan…
